
Bostadsbristen växer, förra året ökade Storstockholms befolkning med 32 000 personer men det byggdes långt ifrån tillräckligt många bostäder. DN uppmärksammar idag detta i en artikel baserad på Boverkets bedömningar. Om vi skulle bygga samma takt som Stockholm växer skulle det ha behövts 11 500 nya bostäder förra året, vilket är 4 700 mer än vad som faktiskt byggdes enligt Boverkets siffror.
Det är hyresrätterna som fått stå tillbaka. Förra året påbörjades endast 1 300 hyresrätter vilket är en minskning med 58 procent i jämförelse med de tre tidigare åren. Vi på UDPF finner detta problematiskt. En ungdomsboom står på tröskeln och inflyttningen är stor. Utförsäljningarna av hyresrätter och den negativa utvecklingen kring hyresrättsbyggandet kommer att lämna många, framförallt yngre, utan bostad. Få ungdomar har idag möjligheten att låna pengar och investera i en bostadsrätt. Hyresrätter är som Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket, säger ett viktigt insteg på bostadsmarknaden.
Är Stockholms bostadsmarknad på väg att brista? Det blir knappast enklare att ta sig in på bostadsmarknaden och UDPF spår en allt mörkare framtid om vi inte börjar bygga nya bostäder, och framförallt hyresrätter, snarast.



4 kommentarer
Daniel skriver:
Mar 20, 2009
Ett problem är byggherrarnas vilja att bygga just hyresrätter. Allt handlar om så enkla saker som med vilken upplåtelseform man kan tjäna mest pengar. Att bygga bostadsrätter (eller äganderätter…) ger större vinster än att bygga hyresrätter. När hyrorna bygger på subventioner och en vilja att låta alla ha ekonomiska möjligheter att bo varhelst man behagar så saknas incitament, vinsten blir minimal och intresset svalt.
Jag förordar i princip inte marknadshyror, det skulle skapa stora integrationsproblem med en rik elit på flera förstahandskontrakt på ”finare” adresser. Däremot måste hyrorna sättas mer marknadsmässigt, det måste finnas skillnader mellan att bo i stan och nära stan.
Att staten kan skapa incitament att bygga hyresrätter tror jag är en väg runt det hela. Byggherrarna får ekonomiskt bistånd om de väljer att bygga hyresrätter. Det här är ju ett lysande exempel på hur avreglering misslyckats och marknaden själv inte klarar av att handskas med efterfrågeöverskottet på hyresrätter, då måste staten agera.
Cattis skriver:
Mar 20, 2009
Då kan man fråga sig hur vi ska vända på denna inåtvända spiral? Problemen är ju uppenbara men alltför lite görs. Dessutom så är det ju närmast ett oligopol ute på byggmarknaden, med tre dominerande företag där allt fler små byggherrar trängs undan. Trots detta så borde staten skjuta till pengar nu, i en lågkonjunktur och allt och bistå med de rätta incitamenten för nybyggnation. Vart tog subventionerna vägen?
Vi måste också ställa krav på var och hur det ska byggas, en fråga som är aktuell nu i den omstridda debatten kring det Nya Årstafältet. Det finns en vedertagen bostadsbrist i samtliga storstadsområden i Sverige. På detta försegår en fruktansvärd andrahandsmarknad och en utförsäljning av allmännyttan i rasande takt. När ensamstående föräldrar med en inkomst på 25 000 kr inte kan tillgodogöra sig barnbidrag som extra inkomst och därför går miste om lägenheter trots 20 år i hyreskön, då man inte lever upp till kraven på inkomstgränsen i stadsdelen Hammarby Sjöstad, så undrar jag vart vi är på väg.
Jag kan också tycka att det kan få kosta en liten extra slant att bo i city i jämförelse med att bo i närförort och förort men någon motta får det väl vara om vi fortfarande önskar en blandad stad. Vilka gör inte det?
Främja mångfalden genom att inte sälja ut för mycket, vilket tydligt har drivit upp priserna på hyresrätterna som är kvar i innerstaden. Ta Södermalm som ett exempel; här finns 12000 hyresrätter kvar vilket motsvarar hela beståndet i Östersunds stad (både privata och allmännyttan) med ca 30 000 invånare i staden. Sök efter billigare byggnadsalternativ och främja dessa, det går faktiskt och föreningen jagvillhabostad.nu är ett levande bevis på detta.
Blandade upplåtelseformer och lägenheter för olika typer av behov är dock självklart. Det måste ges möjlighet till olika alternativ, så att man kan välja utifrån den situtaion man befinner sig i, oavsett om det innebär att du flyttar till staden för att studera, arbeta eller om man vill skaffa familj.
Hanna F D skriver:
Mar 20, 2009
Under lågkonjunkturen på 30-talet sjönk inte sverige lika djupt ner i krisen som många andra länder eftersom att staten då satsade på nybyggnation av billiga hyresrätter (något det då, som nu, rådde skriande brist på). Denna stora bostadssatsning höll arbetslösheten nere samtidigt som den förbättrade levnadsvillkoren för massor med människor. Detta tycker jag är ett vinnande recept att återaktualisera, nu när olika stimulanspaket diskuteras, särskilt med tanke på att sverige faktiskt haft budgetöverskott i flera år.
Gerda skriver:
Mar 22, 2009
Jag håller med dig Hanna. Jag tror att både satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande kan hjälpa ett land att inte falla för djupt ner i en finanskris. Att bygga hus är även det ända sättat att komma ur en bostadskris.