I dagens blogginlägg på Newsmill skrev jag om en inkluderande stadsutveckling. Där tipsade jag om denna bok. Tänkte således göra det på vår hemsida också. Här kommer därför ett litet boktips som berör stadsplanering. I antologin Bor vi i samma stad? kan man läsa om stadsliv i Sverige och andra delar av Europa. Här framhålls betydelsen av rättvisa och mångfald inom och mellan städer, något jag tror blir allt viktigare inom stadsplanering. Mycket nöje!
I den norska huvudstaden lade Sosialistisk Venstreparti tillsammans med Arbeidarpartiet fram ett politiskt förslag i början av 2009. Det gällde att göra om Botsen – Oslo fengsel, som ligger i stadsdelen Gamle byn till ett kulturhus. Bakgrunden till detta beror delvis på att kommunikation förekommer mellan interner och personer på andra sidan muren. De högljudda ropen sker kvälls- och nattetid och stör de som är boendes stadsdelen. Eftersom fängelset ligger mitt i staden finns ingen möjlighet att ha en så kallad säkerhetszon på mellan 50-100 meter, vilket annars är ett vanligt avstånd fram till fängelsemuren. Platsbrist för kulturändamål i Oslo är en annan orsak till varför man önskar att förlägga fängelset utanför staden. Då skulle den gamla fängelsebyggnaden kunna axla efterfrågan av ett nytt kulturhus. I Bergen finns ett liknande initiativ, där ett lokalt nätverk önskar att göra om ett nedlagt kvinnofängelse till ett nytt kulturhus. Tanken här är däremot att det ska vara en ideell verksamhet för konst och musik och det ska vara gratis att använda sig av lokalerna. Inspirationen kommer från det omtalade projektet Hausmania i Oslo.I slutet av 1990-talet tog konstnärer sig för de gamla lokalerna i samråd med Statsbygg - en myndighet motsvarande Boverket. Några år senare köpte Oslo kommune kvarteret för att kunna upprätthålla och stötta verksamheterna i området.
Att ha kvar ett fängelse i de centrala stadsdelarna i de norska storstäderna verkar inte vara populärt, eftersom det blir som en avskild liten enklav gentemot bostadshusen och affärerna runt omkring. Nyligen fick Oslo fengsel 40 miljoner kronor för vidare utveckling av verksamheten, en fördelning som inte talar för någon förflyttning av fängelset. Det behöver dock inte vara en motsättning att ha fängelseanstalter stationerade i en stad, något kriminalvårdschefen för anstalten Saltvik i Härnösand kommenterat i Allehanda.se. Många mindre orter i Sverige har sedan 1990-talet kantats av nedläggningar av både industrier och statlig verksamhet. Genom att förlägga nya fängelser eller flytta existerande anstalter till föreslagna städer som Östersund och Haparanda, skapas nya arbetstillfällen. Självklart råder flera målkonflikter om vilka som är för eller emot anstalter mitt i staden. Statlig kriminalvård eller kulturellt utbud? Arbetstillfällen på en plats eller nya arbetsställen på en annan plats? Satsa på aktuell verksamhet eller omfördela pengarna? Sådana intressemotsättningar tenderar att vara känsliga, medborgarna önskar det ena eller det andra medan politikerna fördelar resurserna. Så kommer det alltid att vara, och istället blir det mer och mer viktigt att göra sin röst hörd i debatten. Exempelvis genom olika kanaler på internet.
Oslo fengsel fångade min uppmärksamhet under min vistelse i Norge i sommar och jag tänkte att med hjälp av lite googlande skulle jag allt kunna framställa ett inlägg här på UDPFs sida. Det visade sig även ge intressant information om en ny anstalt i vårt grannland nämligen Halden fengsel. Fängelset har fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet och anledningen är dess komfort och arkitektoniska framtoning. HLM Arkitektur från Bergen som står bakom idén har till och med vunnit Arnstein Arnebergs arkitektpris för byggnaden som invigdes i april 2010.
Nu har hela maj gått och hittills har våren varit ganska trevlig i hela landet. När solen äntligen börjar värma verkar det som om alla tar tillfället i akt att njuta detta. Men solen är mycket mer än en glädjespridare och med tanke på att detta energiknippe är nästintill oändligt borde det utnyttjas mer. En trend som har växt sig starkare är solpaneler på taken i städerna. Inte så dumt i och med allt hållbarhetstänk och effektiva lösningar som ständigt eftersträvas.
För några veckor sedan läste jag att Micasa Fastigheter i Stockholm har börjat installera solvärmeanläggningar på en del av sina omsorgsfastigheter. Solpanelernas produktion ska i första hand värma upp varmvattnet och fler fastigheter ska få anläggningar redan i år. Sedan maj 2005 har man kunnat söka statligt stöd för installation av solpaneler på offentliga byggnader, något som har resulterat i satsningar på alltifrån tak på förskolor till sjukhus. Även det fastighetsbolag som huserar mig går i bräschen för denna framtidens teknik. Vasakronan invigde 2009 en av Sveriges största solcellsanläggningar på taket till Konstfacks byggnad på Telefonplan, hela 700 kvadratmeter. Nu ska även privatpersoner och företag kunna ansöka om statligt investeringsstöd för att installera solceller. Sedan juni 2009 finns nu ett regeringsbeslut som stödjer detta. Det administrativa arbetet har erlagts landets länsstyrelser, där man kan ansöka om bidraget. Vill du veta mer om hur du kan gå tillväga besök Energimyndighetens webbplats.
Till trots för att det handlar om stora summor vid den här typen av investering verkar fler och fler fastighetsägare ha fått upp ögonen för denna utveckling, något som UDPF tycker är roligt. Olika hustak har olika potential men det verkar onekligen som att det är en outnyttjad resurs. Takodlingar och radhus är andra intressanta inslag som välkomnas i staden, dock är dessa inte alltid lika omtyckta.
Intressant film som jag hittade på Fubiz.net, en trevlig sida för daglig inspiration med allt från arkitektur till origami. Den här filmen visar verkligen hur det går att bo komprimerat i staden.
Nu är våren äntligen kommen efter en kall och segdragen vinter! Vi är nog många som har längtat efter den. Som en del av er kanske har märkt har det varit få inlägg här på vår hemsida de sista månaderna. Det beror till största del på att samtliga av oss har varit väldigt upptagna den sista tiden, eftersom alla studerar sista året på ett kandidatprogram. Våren blir tyvärr inte mindre hektiskt när det nu närmar sig slutet av terminen och uppsatsskrivning. Vi fortsätter dock att försöka synas och höras i andra sammanhang!
Efter en lyckad gästföreläsning och paneldebatt i höstas med bland andra Maria Wetterstrand, inleder vi nu våren med att arrangera en gästföreläsning tillsammans med Kultär (för mer info läs här). En del uppdateringar av hemsidan kommer att göras och förhoppningsvis får vi tillfälle att påbörja nya projekt. Följ oss gärna vidare både här på hemsidan och på övriga forum.
Från och med den 25 mars fram tills den 29 mars 2010 finns det nya plansamrådet om Slussen utställt. Vill man ta del av planrådsutställningen finns det möjlighet att besöka en informationslokal vid Slussen. För mer information klicka här.
Öppettider:
Måndag – Onsdag 12-18
Torsdag 12-20
Fredag 12-16
Lördagsöppet 12-16 den 6 februari, 20 februari och 13 mars (representanter från projektledningen är på plats dessa dagar)
I november så lanserade Fortum sin kampanj Lys upp Stockholm. Tillsammans med Stockholm stad så arrangeras detta projekt där man kan gå in och rösta på vilken plats i staden man vill ska få en bättre belysning. Man kan även föreslå platser på en karta. De sex platser som får högst röster i tävlingen kommer sedan med hjälp av ny teknik att få en ny typ av energieffektiv belysning. Fortum har blivit nominerade för detta initiativ i pr-tävlingen European Excellens Awards.
Omröstningen håller på fram tills den 15 januari 2010. Gå in och rösta du med!
Urbaniseringen fortsätter i stadig takt överallt i Sveriges städer. Med ett ökande befolkningstryck så måste det byggas fler bostäder för att möta de nya behoven. Det innebär att den mark som finns tillgänglig i staden blir ytterst attraktiv. För flera av storstäderna så finns det knappt mark att tillgå, utan förtätning av bebyggelsen blir istället nödvändig. I en artikel i senaste upplagan av tidskriften Koloniträdgården uppmärksammades detta, vilket kopplades samman med konkurrensen om plats när det gäller koloni- och odlingslotter. Rekreationsområden i form av parker och koloniträdgårdar ökar de boendes välmående i den förtätade staden, vilket uppmärksammas av såväl arkitekter och samhällsplanerare. Av flera skäl är det gynnsamt med gröna områden i staden ur en hållbarhetssynpunkt. Många människor vill ha tillgång till sådana ytor när de är lediga, och både närhet och tillgänglighet kan bidra till att man inte tar bilen vid sådana avseenden. Inte minst visar intresset för både närodlade och närproducerade produkter, den ökade miljömedvetenheten hos gemene man.
Miljöminister Andreas Carlgren anser också att det är viktigt att främja utvecklingen av odlingsbara platser i staden. I ett svar på en skriftlig fråga angående kolonilottens framtid säger han: “Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses”.Vidare uttrycker han: “Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför”.
Användningen av mark- och vatten planeras av kommuner och i de kommunala översiktsplanerna finns det möjlighet att framhäva vikten av koloniträdgårdar i staden. Ett sådant ansvar vilar såklart på politiker men också de tjänstemän som arbetar med planeringen i en stad. Det handlar hela tiden om att balansera olika intressen och önskemål vid sådant beslutsfattande. En sak är dock säker: och det är att det finns både anhängare och de som motsätter sig kolonilottens roll i staden. Inte desto mindre kontroversiellt blir det när odlingsbara plaster är belägna i den alltmer attraktiva innerstaden.
I artikeln ur Koloniträdgården tipsas det om läsvärda källor:
Erland Ullstad “Hållbar stadsutveckling” Sveriges arkitektur 2008
Karin Bradley “Just Environments” Avhandling KTH 2008
Alexander Ståhle “Compact Sprawl: Exploring Public Open Space and Contradictions in Urban Density” Avhandling KTH 2008
Hösten kom med stormsteg i år igen men tur är väl det att tiden går fort. På hemsidan rolighetsteorin.se finns bland annat denna trevliga film om hur lätt det kan vara att förgylla vardagen. Alternativet till rulltrappan främjar inte inte bara hälsa och välmående utan är även ett bra miljöval. Kolla även in de andra filmerna, mycket nöje!
Från den 6 oktober fram tills den 6 januari 2010 finns utställningen BanaVäg att skåda på Arkitekturmuseet i Stockholm.
“Höstens stora utställning på Arkitekturmuseet sätter fokus på den landburna på den infrastrukturen – väg- och spårtrafik – och dess samband med samhällsplanering”.
Arkitekturmuseet är beläget på Skeppsholmen och är öppet:
Urban Dynamic Planning Forum är ett forum som skapats för att engagera och inspirera till tankar och aktioner om den urbana dynamiken. Människors rörelser och stadens miljö skapar ständiga förändringar och utmaningar. Därför tycker vi att staden är en spännande arena och där vill vi vara en aktiv röst i planeringssammanhang.