Som udpf’s Georgien korrespondent sa tankte jag att jag skulle forsoka meddela om planeringen har i Tbilisi. Faktum ar att jag hittat sa mycket jag vill skriva om men sa lite information om amnet. Man kan borja med att saga att det finns ekonomiska intressen fran en ganska liten elit som skapar omvalvande forandringar i Tbilisis stadsbild. Vid ett besok i Tbilisi kan man  se historien utspela sig i arkitekturen. I staden finner man medeltidsfort, sovjetiska storbyggen, orientaliska byggnadsstilar, art nouveau byggnader och de klassiska georgiska balkonger hangades ut fran varje hus. Delar av staden restaureras sakta men mycket av georgiens kulturarv haller tyvarr pa att skavas bort. Det politiska engagemanget for att restaurera byggnader (var av de flesta ar bostadsratter for “urban dwellers”) ar langt ifran stort men forsok gors att engagera manniskor i dessa fragor.

Identity and Spirit of Old Tbilisi hette konferensen som under helgen pagick i Tbilisi. Den internationella konferensen var oppen och alla som ville  delta. Arrangorerna (British Council, Goethe Institute, the Directorate for Cultural Heritage of Norway, Georgian Arts and Culture Centre Istoriali, and ICOMOS Georgia) hade bjudit in bade lokala och internationella experter for att diskutera Georgiens kulturarv och stadens sjal. Det holls forelasningar och disskutions grupper om vad som behovs goras och hur man ska ga tillvaga rent praktiskt vid en restaurering.

En del av projektet/konferensen var aven att bjuda in arkitekturstuderande fran Tbilisi for att skapa intresse for restaurering bland den yngre generationen. Under veckan fortsatter initiativet som en workshop dar eleverna far i uppgift att skapa modeller pa fyra hus som de restaurerat enligt de kriterier de lart sig under helgen. Efter workshopens slutpresentation pa fredag kommer 6 “vinnare” att utses och darmed fa chansen att resa till Norge och Tyskland pa studieresa med kulturarvsbevaring som huvudtema. Cirka 140 personer deltog under helgen varav var 65 arkitekturstuderande.

Generellt i kulturarvsfragan, har i Tbilisi, kan man saga att den befinner sig pa detaljniva. Ingen av de lokala experterna talade sarskillt mycket om att behalla stadens skala utan mer om specifika fonster, balkonger och kakelplattor. Jag fick inte heller nagon information om var man tyckte att restaureringen hade gatt bra i staden utan bara skrckexempel pa hur man renoverat fel och forstort husen. Manga av konferensens deltagare skyllde pa att boende inte tog hand om sina hus och inte brydde sig men faktum ar att dessa hus i stor utstrackning bebos av manniskor med sma ekonomiska tillgangar och renoveringen sker darefter (inget som jag tycker man kan beskylla boende for).

Att bevara byggnader och ta tillvara pa Tbilisis sjal ar valdigt viktigt for att ge kommande generationer chansen att uppleva vad Tbilisi en gang var och inte bara vad det blivit men det skulle aven vara intressant att diskutera fragan utifran sociala perspektiv. Tillexempel vore det intressant att ta upp fragan om gentrifiering nagot som helt saknades under konferensen. Den 7 juli kommer Goethe instituitet, har i Tbilisi,  att ha en utstallning av elevernas modeller och det kommer bli spannande att se vad eleverna sett som viktigt att bevara och hur de gatt tillvaga.

Pa bilderna visas ett hus i Sololaki, Tbilisi och “Bridge of Peace” en nybyggd (och ytterst omdiskuterad) bro mitt i Old Tbilisi.

Cykelreseplaneraren visar inte bara vilken vag du kan cykla utan aven vart du hittar narmaste cykelparkering, cykelpump eller lanecykel.

Cykla lugnt i sommar!

For att lasa mer om Stockholms stadsmuseums vandringar klicka har!

Vi vill i förväg önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

UDPF vill gärna uppmärksamma er om att stadsvandringarna inte behöver ta slut bara för vintern är på ingång. Stadsmuseet anordnar under november-december visningar i de sex museimiljöer de har tillgång till utanför museets dörrar. Fyra av visningarna görs i såkallade museilägenheter som tillsammans ger en bra bild av hur Folkhemmet växte fram.

Stukatörens våning: Börja med att besöka borgarklassen i Stukatörensvåning från 1880-talet inrymd i en fastighet med höga kulturhistoriska värden. I ornamentbildhuggaren Axel Notinis våning på David Bagares gata 10 är stuckaturen återställd i ursprungligt skick och våningen inredd som ett typiskt borgerligt hem från slutet av 1800 talet.

Blockmakarens hus: Blockmakare Gustav Andersson bodde och bedrev sin verksamhet på övervåningen i denna timrade stuga på Södermalm under 1920-talet. Lägenheten på botten hyrdes av en änka med fem barn. Huset är återställt till 1920 tal och kan visa hur livet i Stockholm kunde se ut för ‘enkelt’ folk i början av 1900-talet. (Endast en visning kvar under hösten, som går den 6 dec kl 12.00).

Barnrikehuset: Besök barnrikehusen på Stickelbärsvägen från 1930-talet som inledde en ny period i det svenska bostadsbyggandet. Det var första gången det gjordes “en statlig insatts för att ge “mindre bemedlade barnrika familjer” bra och moderna bostäder” som Stadsmuseet skriver. För att få bo i två rum och kök krävdes minst fyra barn men för de familjer som flyttade hit ansåg det lyxigt då lägenheterna hade både modernt kök, tvättstuga och badrum.

Miljonprogrammet i Tensta: Den 2 november 1966 påbörjades miljonprograms byggandet i Tensta. Riksdagen hade några år tidigare beslutat att de skull göra en satsning för att råda bot på bostadsbristen och bygga en miljon nya bostäder på en 10 års period. Genom att standardisera byggnadsdelar och industrialisera byggandet kunde kostnaderna hållas nere och Stockholm kunde snabbt växa. Som “Venedigs broar över vattnet” beskrevs trafiksepareringens gångbroar över bilvägarna. De första familjerna kunde flytta in i januari 1969 då det fortfarande mest liknande en byggarbetsplats. Detta år flyttade även familjen Artursson dit från Jönköping och det är deras hem Stadsmuseet nu återskapat och som går att besöka under hösten.

För mer information om museilägenheterna klicka här.

 
“The EFAP Conference focuses on issues which in various ways shed light on the planning and design of infrastructure and the role of experts, politicians and architects therein, the aim being to promote an interchange of experience in this field and to articulate the issues in the architectural policies of the various countries.”

Mer information:  http://www.efap.arkitekturmuseet.se/index.html

Manchester: re-imagination and social segregation in regenerating the city
 
Föreläsning av urbangeografen Dr Craig Young, Manchester Metropolitan University. Craig Young är gästforskare vid Kulturgeogafiska institutionen, Stockholms universitet under hösten 2009 och talar här om frågor av intresse för alla som är intresserade av strategisk planering och sentida stadsutveckling.

Manchester är ett tidigt och viktigt exempel på nya planeringsstrategier i omformningen av den industriella staden till post-industriella förhållanden.

Föreläsningen är på engelska.

DN:s ledarsida har idag valt att göra en fempunktslista av vad man behöver göra för Stockholm. “Stockholm har unika kvaliteter som inte tas till vara. Närheten till vattnet utnyttjas dåligt. Såväl trafiken som bostadsmarknaden kan få mer rörelse”.

1 Vårda huvudstaden

Den första punkten handlar om att vi måste vårda och ta tillvara på det Stockholm har att erbjuda i form av vatten och grönska. De ställer sig positiva till förtätning på före detta industri- och hamnmark, de skriver även om att det är viktigt att vårda blandningen av aktiviteter i staden.

När: Start den 31 maj och därefter varje söndag till 27 september. Kl 13.00

Beskrivning: Arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz förening av det nordiska landskapet, arkitektur och utsmyckningar gör Skogskyrkogården till en begravningsplats av internationell betydelse. 1994 togs den upp på världsarvslistan.

Arrangör: Stockholms stadsmusem

Guider: Världsarvet Skogskyrkogårdens guider.

Samling: Huvudentrén Sockenvägen, T-Skogskyrkogården. Avslutning vid Visitors Center.

Biljetter säljs på museet (Rysstorget, tunnelbanestationen Slussen) eller på ticnet.se