Idag rapporterar flertalet nyhetsmedier om att bostadspriserna återigen ökar och är idag uppe i nya rekord. I Stockholms innerstad ligger idag snittet på 55 763 kronor per kvadratmeter, högst är dock priset i  Oscars församling där en köpare betalade 6,8 miljoner kronor för en lägenhet på 71 kvadratmeter. Det gör ett snitt på nästan 96 000 kronor kvadratmetern.

Naturligtvis är detta siffror att förfasas över och troligen kommer bostadsbristen och ökade priser bli till en valfråga både i nationellt och i Stockholm. 2010 är ett år då det byggs som aldrig förr och UDPF har tidigare skrivit om hur innerstaden förtätas och exploateras, exempelvis här. Vi har även skrivit om Stockholmsmodellen, skapad för att ge en mer marknadsanpassad hyressättning, här.

Stockholms stadsbyggnadsborgarråds parti, Moderaterna, skriver att Bostadssektorn är inte längre plan- och normstyrd utan styrs i huvudsak av konsumenternas efterfrågan. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få till stånd det utbud av såväl hyresrätter som andra upplåtelseformer som de boende vill ha.

Moderaterna talar här om en friare marknad där olika socio-ekonomiska rum får frihet att skapas. Riskerna för en polariserad stad blir uppenbara. De som befinner sig i en ekonomisk säker ställning ges möjlighet till val kring sin bostadssituation, arbetssituation och i förlängningen också sitt rörelsemönster i staden, medan andra hänvisas till geografiskt och makt-perifera områden av staden. Detta gör staden till ett segregerat rum där allt i från makt, etnicitet, kön, religion polariseras och ger oss en stad långt ifrån det mångkulturella samhälle med ett minskat utanförskap som politiker från alla läger lovar oss inför valet.

SVD skriver om bostäder och ränteläget här.

DN skriver om samma sak här.

Update: även City skriver idag om hur ökade bostadspriser får effekter för människor. Klicka fram till sida 3!

Under temat Stockholm – en stad i förvandling bjuder ABF in till diskussion den 10 mars. Arkitekt Eva Eriksson, plandirektör Inger Holmqvist och Stadsbyggnadskontorets chef Susanne Lind debatterar, moderator är Christoffer Barnekow.

ABF-huset, kl 18, 10 mars

Arkitekturmuseet öppnar upp sina samlingar för att visa inredningar ur en tid när den moderna bostaden befann sig i ett mycket utvecklande skede.

På Arkitekturmuseet tisdagen den 23 mars kl. 18

Konsthistorikern och författaren Elizabeth A.T. Smith, tidigare chefscurator vid Museum of Contemporary Art i Chicago talar på Arkitekturmuseet om bostadsbyggnads-experimentet Case Study Houses som genomfördes i Kalifornien under mitten av 1900-talet. Ett program som fick stort inflytande över den modernistiska arkitekturen.

På Arkitekturmuseet tisdagen den 9 mars kl 18

Visual Acoustics – The Modernism of Julius Shulman är en dokumentärfilm om mannen som förändrade synen på modernismen genom sitt fotograferande. Han var verksam i Kalifornien från 1930-talet och framåt och bland arkitekterna han fotograferade finns Frank Lloyd Wright, Richard Neutra och Frank Gehry. Arkitekturmuseet beskriver filmen som en dokumentation av modernismens utveckling och ett kärleksfullt porträtt av en karismatisk gentleman som förevigade den i sina oförglömliga bilder.

Tisdagen 23 februari kl. 18

Det nya Slussen stöts och blöts och diskuteras högt och lågt. Sedan förra måndagen ställs det ut med hjälp av modeller, bilder och film för att visa exploaterings- trafik och stadsbyggnadskontorens bearbetning av Foster + Partners vinnande förslag. Och närmre en ny Slussen än så här har man nog aldrig varit tidigare.

Bland annat har bussterminalen gjorts om till en våning istället för två, de svängda gångbroarna över Riddarfjärden har gjorts till två raka för att skapa stråk från de båda marknivåerna på södermalmsidan och ett publikt utrymme har skapats under bilbron mellan Skeppsbron och Katarinavägen. Förslaget är funktionsinriktat där rörelsestråken gjorts lättöverskådliga och de små förslag till identitetsskapande design som Foster + Partners gjort är tillsynes borta. Beslutet att ta bort de rundade gångbroarna (visserligen för att öka rörligheten till både övre och nedre marknivå på Södermalm från Gamla Stan sett) har gjort förslaget lite mer anonymt, lite mer tråkigt.

Något nytt som har kommit till är däremot platsbildningen under bilbron från Skeppsbron till Katarinavägen. I modellen syns där en inglasad bar med möjlighet för bland annat cyklister att ta sig en paus. Närmare frågor kring denna cykelbar kan inte stadens representanter på plats svara på. Men det är en mycket oväntad idé att komma in i den här delen av processen och vi undrar var inspirationen kommer ifrån? En snabb googling gav inget vidare resultat, någon läsare som har en aning?

Ovan på Södermalmssidan har de publika platserna givits mer plats och är tydligare definierade än i dagsläget. Rysstorget framför Stadsmuseet och marken närmast Katarinahissens botten är två exempel. Vad man också slås av är att de nya byggnader som planeras mot vattnet ner mot själva slussen verkar dölja stora delar av utsikten från dagens Södermalmstorg. I förslaget är inte själva husen ritade än utan är endast markerade vart de kommer att stå. Hur dessa utförs kommer vara av stor betydelse för hur Slussen kommer uppfattas i framtiden. Kommer dessa bli dussinarkitektur eller kommer uppdraget ges den omtänksamhet som krävs? För platsen (och Stockholm) behöver kvalitativ arkitektur, något exeptionellt som också klarar av att samspela med den i övrigt historiskt viktiga miljön. I förslagets nuvarande form uppfattas dessa byggnader även som stora då de sträcker sig över hela kvarter. Att istället öppna upp stråk mot vattnet för ökad sikt och rörlighet hade ökat kvaliteten på rummet och gjort det mindre stumt.

Efter att planförslaget släpptes följdes det av en intensiv debatt kring vilka verksamheter som ska finnas på platsen, där kulturen hamnade i omedelbart centrum. Det råder en politisk oenighet kring hur det kulturella utbudet ska se ut på Slussen och i Stockholm lär detta bli en valfråga. Kultur används idag som en säljande produkt där den ena politikern vet vad stockholmarna vill ha bättre än den andre. Frågan om det blir nytt stadsbibliotek, scenkonstens hus eller i form av landmärkesarkitektur är dock något vi kommer få avvakta ett svar på. Processen lär bli lång.

Baupiloten är ett arkitektkontor samt en ateljé vid Tekniska universitetet i Berlin under ledning av Susanne Hofmann. Kontoret / ateljén arbetar huvudsakligen med utbildningslokaler som dagis och skolor. Fokus ligger på metoder för att kommunicera atmosfär och narrativa kvaliteter i rummet som del i deras deltagande designstrategi.

Arkitekturskolan A2, kl 18 den 18 mars

New Beauty Council hade under förra vintern en populär samtalsserie på Stadsmuseet där staden och det offentliga rummet diskuterades livligt ur alla tänkbara aspekter. Från början är NBC ett konstprojekt initierat av Annika Enqvist, curator och Thérèse Kristiansson, konstnär och arkitekt vilka är inbjudna av Sveriges Arkitekter för att prata om deras syn på staden på Obaren, Sturehof den 9 mars kl 18.

Varför ligger nya stadsbiblioteket i papperskorgen och hur gick det till? Hur samspelar egentligen politik och arkitektur och hur förhåller vi oss till arkitektoniska mästerverk?

Samtal på ABF-huset den 1 mars kl 18 med bland annat deltagare Delphiniums arkitekt Heike Hanada, stadsbibliotekarie Inga Lundén, Kjertil Thorsén från Snöhetta.

Är arkitekturen en konstart? Eller är den en ekonomi? Kommer konst och ekonomi någonsin att mötas? Är arkitekturen platsen för det mötet? drivkrafterna? Utopier eller arbetslinjen? Vilka drömmar sätter arkitekturen i människoras huvuden? Från Jerusalem och Samarkand till Unite d’Habitation, Vällingby och 5:th avenue Manhattan.

Färgfabriken bjuder in till tredje delen av samtalsserien Drömmar; incitament där dessa frågor ska diskuteras. Inbjudna gäster är Åsa Lindeborg, Alejandro Leiva Wenger  m.fl.