Visual Acoustics – The Modernism of Julius Shulman är en dokumentärfilm om mannen som förändrade synen på modernismen genom sitt fotograferande. Han var verksam i Kalifornien från 1930-talet och framåt och bland arkitekterna han fotograferade finns Frank Lloyd Wright, Richard Neutra och Frank Gehry. Arkitekturmuseet beskriver filmen som en dokumentation av modernismens utveckling och ett kärleksfullt porträtt av en karismatisk gentleman som förevigade den i sina oförglömliga bilder.
Det nya Slussen stöts och blöts och diskuteras högt och lågt. Sedan förra måndagen ställs det ut med hjälp av modeller, bilder och film för att visa exploaterings- trafik och stadsbyggnadskontorens bearbetning av Foster + Partners vinnande förslag. Och närmre en ny Slussen än så här har man nog aldrig varit tidigare.
Bland annat har bussterminalen gjorts om till en våning istället för två, de svängda gångbroarna över Riddarfjärden har gjorts till två raka för att skapa stråk från de båda marknivåerna på södermalmsidan och ett publikt utrymme har skapats under bilbron mellan Skeppsbron och Katarinavägen. Förslaget är funktionsinriktat där rörelsestråken gjorts lättöverskådliga och de små förslag till identitetsskapande design som Foster + Partners gjort är tillsynes borta. Beslutet att ta bort de rundade gångbroarna (visserligen för att öka rörligheten till både övre och nedre marknivå på Södermalm från Gamla Stan sett) har gjort förslaget lite mer anonymt, lite mer tråkigt.
Något nytt som har kommit till är däremot platsbildningen under bilbron från Skeppsbron till Katarinavägen. I modellen syns där en inglasad bar med möjlighet för bland annat cyklister att ta sig en paus. Närmare frågor kring denna cykelbar kan inte stadens representanter på plats svara på. Men det är en mycket oväntad idé att komma in i den här delen av processen och vi undrar var inspirationen kommer ifrån? En snabb googling gav inget vidare resultat, någon läsare som har en aning?
Ovan på Södermalmssidan har de publika platserna givits mer plats och är tydligare definierade än i dagsläget. Rysstorget framför Stadsmuseet och marken närmast Katarinahissens botten är två exempel. Vad man också slås av är att de nya byggnader som planeras mot vattnet ner mot själva slussen verkar dölja stora delar av utsikten från dagens Södermalmstorg. I förslaget är inte själva husen ritade än utan är endast markerade vart de kommer att stå. Hur dessa utförs kommer vara av stor betydelse för hur Slussen kommer uppfattas i framtiden. Kommer dessa bli dussinarkitektur eller kommer uppdraget ges den omtänksamhet som krävs? För platsen (och Stockholm) behöver kvalitativ arkitektur, något exeptionellt som också klarar av att samspela med den i övrigt historiskt viktiga miljön. I förslagets nuvarande form uppfattas dessa byggnader även som stora då de sträcker sig över hela kvarter. Att istället öppna upp stråk mot vattnet för ökad sikt och rörlighet hade ökat kvaliteten på rummet och gjort det mindre stumt.
Efter att planförslaget släpptes följdes det av en intensiv debatt kring vilka verksamheter som ska finnas på platsen, där kulturen hamnade i omedelbart centrum. Det råder en politisk oenighet kring hur det kulturella utbudet ska se ut på Slussen och i Stockholm lär detta bli en valfråga. Kultur används idag som en säljande produkt där den ena politikern vet vad stockholmarna vill ha bättre än den andre. Frågan om det blir nytt stadsbibliotek, scenkonstens hus eller i form av landmärkesarkitektur är dock något vi kommer få avvakta ett svar på. Processen lär bli lång.
Baupiloten är ett arkitektkontor samt en ateljé vid Tekniska universitetet i Berlin under ledning av Susanne Hofmann. Kontoret / ateljén arbetar huvudsakligen med utbildningslokaler som dagis och skolor. Fokus ligger på metoder för att kommunicera atmosfär och narrativa kvaliteter i rummet som del i deras deltagande designstrategi.
New Beauty Council hade under förra vintern en populär samtalsserie på Stadsmuseet där staden och det offentliga rummet diskuterades livligt ur alla tänkbara aspekter. Från början är NBC ett konstprojekt initierat av Annika Enqvist, curator och Thérèse Kristiansson, konstnär och arkitekt vilka är inbjudna av Sveriges Arkitekter för att prata om deras syn på staden på Obaren, Sturehof den 9 mars kl 18.
Varför ligger nya stadsbiblioteket i papperskorgen och hur gick det till? Hur samspelar egentligen politik och arkitektur och hur förhåller vi oss till arkitektoniska mästerverk?
Samtal på ABF-huset den 1 mars kl 18 med bland annat deltagare Delphiniums arkitekt Heike Hanada, stadsbibliotekarie Inga Lundén, Kjertil Thorsén från Snöhetta.
Är arkitekturen en konstart? Eller är den en ekonomi? Kommer konst och ekonomi någonsin att mötas? Är arkitekturen platsen för det mötet? drivkrafterna? Utopier eller arbetslinjen? Vilka drömmar sätter arkitekturen i människoras huvuden? Från Jerusalem och Samarkand till Unite d’Habitation, Vällingby och 5:th avenue Manhattan.
Färgfabriken bjuder in till tredje delen av samtalsserien Drömmar; incitament där dessa frågor ska diskuteras. Inbjudna gäster är Åsa Lindeborg, Alejandro Leiva Wenger m.fl.
Sveriges Arkitekter bjuder in Lucy Bullivant, curator, författare och arktiekturkritiker, till Konstakademien på torsdag den 4 februari. Hon är inbjuden för att tala om översiktsplaneringens roll i staden, dess fysiska struktur och form när man idag använder multidiciplinära strategier för att bedriva planering och skapa framtidens stad.
Idag började plansamrådet för det nya Slussen med Fosters+Partner och Berg Arkitektkontors förslag. Kl 12 på dagen lades planerna upp på Stockholms stad men går också att beskåda utställda på Peter Myndes backe 3 vid Slussen.
UDPF har den senaste månaden haft fullt upp i olika projekt men kommer återkomma till Slussen inom kort!
Norra Djurgårdsstaden kallas den nya stadsdel som Stockholms stad håller på att utveckla i Värtan, Frihamnen och Hjorthagen. Delvis är projektet en del i Stockholms utnämning som miljöhuvudstad 2010, vilket vi skrivit om här. Dagens Nyheter har också skrivit om den nya stadsdelen där den omnämns som smartast i världen. Ytterligare en del i projektet är planen att göra om det gamla gasverket i Hjorthagen till ett område innehållande bostäder, kontor och kulturella aktiviteter.
Hela Hjorthagen, ett område med delvis mycket intressant sekelskiftesarkitektur och delvis en intakt 50-talsmiljö, har klassats som ett område med högt kulturhistoriskt värde av Stadsmuséet. I området finns också fyra gasklockor varpå nr 1 och 2, ritade av den namnkunnige stockholmsarkitekten Ferdinand Boberg vid sekelskiftet, är blåklassade. Det är i ett utav dessa man har diskuterat att placera ett scenhus alternativt Kungliga Operans nya scen. Gasklocka nr 3 beskrivs av Stadsmuseet som en maskin snarare än en byggnad och innefattas därför inte direkt av klassifieringen. Gasklocka nr 4 bedöms vara i ett sådant skick att det skulle vara en omöjlighet att sanera, renovera och återställa den i ett kulturhistoriskt värdefullt skick och planeras därför att rivas. Det är alltså under dessa förutsättningar som det nya Hjorthagen ska byggas och vara del av Norra Djurgårdsstaden.
Inför detta har Stockholm stad anlitat Oscar Properties, ett företag specialiserat på att bygga om gamla fastigheter. De har i sin tur valt att anlita arkitektkontoret Hertzog & de Meurion, bl.a. Fågelboet i Beijing, för ett förslag på höghus där gasklocka nr 4 står idag. Förslaget är ett 170 meter högt torn om 47 våningar (jmf. Turning Torso’s 190 meter och 54 våningar samt Kaknästornets 155 meter) med blandade funktioner (bostäder, kontor, förskola och butiker). Arkitekternas och stadens intention med byggnaden är att genom sin gestaltning återknyta till den gasklocka den ersätter. Enligt Stockholms stad sker det genom att byggnaden, precis som sin föregångare, kommer vara ett landmärke och stark identitetsskapare till platsen. Vissa estetiska uttryck återkommer också i den nya byggnaden.
Om byggnaden uppförs enligt förslaget kommer den vara högst i Stockholm. Frågan är bara om det är något som kommer bli verklighet? Stockholms skyline är en ständigt stor diskussion och är ett riksintresse många starka röster värnar om. Dessutom kommer marken behöva saneras från miljögifter för stora summor, vilket i slutändan såklart påverkar lägenhetspriserna som kan gissas bli höga så det räcker ändå. En arkitektoniskt kvalitativ byggnad skulle tillföra Stockholm mycket som inte kan skryta med att ligga långt framme på den fronten för tillfället, speciellt efter den misslyckade tävlingen om Stadsbiblioteket. Men historien har visat att kompromisser ofta blivit nödvändiga vilket starkt inkräktat på gestaltningens kvalité. Därför har staden i detta sammanhang uttryckt att det inte blir ett projekt om det inte får utföras enligt grundförslaget. Hur historien om Hjorthagens glasverk och Stockholms skyline slutar får framtiden visa.
Staden förtätas, exploateras och varje plätt i den eftertraktade innerstaden ska bebyggas. Grönområden och glömda mellanrum bes stiga åt sidan för gallerior, bostäder och kontor. Mitt i detta ska Årstafältet bli Stockholms eget Central Park till årstabornas stora förtret.
På Manhattan, denna mytomspunna, urbaniserade plats i New York, tog några medborgare initiativ till att skapa ett grönområde av en gammal, förlegad och numera oanvändbar del av staden och i och med det blev New York High Line istället New York High Line Park.
Urban Dynamic Planning Forum är ett forum som skapats för att engagera och inspirera till tankar och aktioner om den urbana dynamiken. Människors rörelser och stadens miljö skapar ständiga förändringar och utmaningar. Därför tycker vi att staden är en spännande arena och där vill vi vara en aktiv röst i planeringssammanhang.
