Urbaniseringen fortsätter i stadig takt överallt i Sveriges städer. Med ett ökande befolkningstryck så måste det byggas fler bostäder för att möta de nya behoven. Det innebär att den mark som finns tillgänglig i staden blir ytterst attraktiv. För flera av storstäderna så finns det knappt mark att tillgå, utan förtätning av bebyggelsen blir istället nödvändig. I en artikel i senaste upplagan av tidskriften Koloniträdgården uppmärksammades detta, vilket kopplades samman med konkurrensen om plats när det gäller koloni- och odlingslotter. Rekreationsområden i form av parker och koloniträdgårdar ökar de boendes välmående i den förtätade staden, vilket uppmärksammas av såväl arkitekter och samhällsplanerare. Av flera skäl är det gynnsamt med gröna områden i staden ur en hållbarhetssynpunkt. Många människor vill ha tillgång till sådana ytor när de är lediga, och både närhet och tillgänglighet kan bidra till att man inte tar bilen vid sådana avseenden. Inte minst visar intresset för både närodlade och närproducerade produkter, den ökade miljömedvetenheten hos gemene man.

Miljöminister Andreas Carlgren anser också att det är viktigt att främja utvecklingen av odlingsbara platser i staden. I ett svar på en skriftlig fråga angående kolonilottens framtid säger han: “Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses”. Vidare uttrycker han: “Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför”.

Användningen av mark- och vatten planeras av kommuner och i de kommunala översiktsplanerna finns det möjlighet att framhäva vikten av koloniträdgårdar i staden. Ett sådant ansvar vilar såklart på politiker men också de tjänstemän som arbetar med planeringen i en stad. Det handlar hela tiden om att balansera olika intressen och önskemål vid sådant beslutsfattande. En sak är dock säker: och det är att det finns både anhängare och de som motsätter sig kolonilottens roll i staden. Inte desto mindre kontroversiellt blir det när odlingsbara plaster är belägna i den alltmer attraktiva innerstaden.

Var: Vandring i Stieg Larssons Millenniemiljöer

Arrangör: Stockholms stadsmuseum

När: Lördagar under september

Samtliga vandringar startar kl 14.00 under hösten.

Oktober 4, 11, 18, 25
November 1, 8, 15, 22, 29
December 13, 20, 27

Beskrivning: Följ i Lisbeth Salanders och Mikael Blomkvists fotspår runt Slussen, Mariatorget och Mosebacke. Vi besöker inspelningsplatser och jämför filmerna med böckerna och verkligheten. Turen avslutas i Stadsmuseets

filmutställning I huvudrollen: Stockholm där rekvisita från filmens Millenniumredaktion finns uppbyggd.

Samling: Bellmansgatan 1

Längd: ca 2 timmar

Biljett säljs på museet (Ryssgården, tunnelbana Slussen) eller på ticnet.se

Vi på UDPF har tidigare skrivit om boken Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv av Anita Larsson och Anna Jalakas. Nu kommer Anita Larsson till Stockholm och berättar själv om boken.

Tid och plats

Seminariet genomförs på VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm (ca 5 minuters promenad från Stockholms Centralstation). Seminariet kommer att genomföras vid två tillfällen: onsdagen den 22 april (i första hand för dig som arbetar praktiskt med planeringsfrågor) och torsdagen den 23 april (i första hand för dig som är forskare). Om du inte har möjlighet att komma “rätt” dag är du naturligtvis välkommen den andra dagen!

Datum:
22 – 23 apr 2009, 09:30 – 13:00
Arrangör:
VINNVOVA
Plats:
Mäster Samuelsgatan 56
Ort:
Stockholm
Anmälan senast:
15 april 2009

Program

09.30-10.00 Kaffe och registrering
10.00-13.00 Anita Larsson berättar om boken, diskussion samt gemensam lunch.

Anmälan och frågor

Seminariet är kostnadsfritt. Anmälan senast 15 april. Frågor besvaras av Emma Gretzer eller Åsa Vagland, 08-473 30 00. Obs! Glöm inte att meddela om du får förhinder!

Beställ boken här!

Idag är det den 8 mars och den internationella kvinnodagen. Vi väljer att uppmärksamma detta med att lyfta fram genusperspektivet i samhällsplaneringen. Boken Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett gennusperspektiv av Anita Larsson och Anna Jalakas gavs ut år 2008 av SNS förlag och är en bra introduktion till ämnet. Boken vänder sig till studenter, tjänstemän och politiker som arbetar med samhällsplanering men passar även dig som intresseras av genusfrågor.

Jämställdhet nästa! börjar med att beskriva ett historiskt perspektiv om kvinnor i offentligheten. Staden har alltid varit ett befrielseprojekt för kvinnor. Ett ställe där man kan undkomma patriarkala och förtryckande strukturer. Men än idag finns dessa normer  kvar i vår fysiska struktur som skapats av män, för män. Boken ställer frågor som; vad kan planerare göra för att underlätta människors möjlighet att leva jämställt? Hur går man tillväga? Vart finns de användbara metoderna?

Riksdagen har uppmärksammat ojämställdheten och skrivit jämställdhetsmål som även gäller fysisk samhällsplanering. I boken förklaras och problematiseras begrepp som jämställdhet och genusperspektiv. Vi behöver integrera jämställdhetsbegreppet i alla delar av planerings- och beslutsprocessen, så kallad jämtegrering om vi ska lyckas skapa ett jämställt samhälle. Med hjälp av att se bakåt kan vi visa hur konventionell planering bidragit till ojämställdhet. Genom att föra in kvinnor och mäns erfarenheter och begrepp som vardagsliv och social reproduktion i planeringen,  kan vi skapa jämställdhet.

Boken beaktar både teoretiska och praktiska sätt att utveckla kunskapen hos de som deltar i planeringen, eftersom det är kunskapsunderlaget som är grundläggande för jämställdhet. Hur man ska gå tillväga beskrivs tyvärr ganska abstrakt i delar av boken men mer konkret i andra. En punkt som författarna trycker på och som vi på UDPF finner viktigt är det kvalitativa förändringsarbetet. Vi tycker som dem att jämställdhet inte handlar om att bara integrera kvinnor i systemet utan målet är att åstadkomma strukturella systemförändringar.

UN-HABITAT (United Nations Human Settlements Programme) är FN:s boende och bosättningsorgan och huvudkontoret är stationerat i Nairobi, Kenya. Organet verkar för sociala och ekologiskt hållbara utvecklingsstrategier och för att förbättra bostadssituationen för alla världens medborgare. I takt med urbaniseringen så växer antalet städer men också slumområden. Nya krav ställs på adekvat hushållning och fördelning av sociala skyddsnät, vilket framhålls i UN-HABITATs senaste rapport. Under min vistelse i New York under julen 2008 så passade jag på att besöka FN:s huvudkvarter, där jag inhandlande boken STATE OF THE WORLD’S CITIES 2008/2009 – Harmonious Cities.

I november 2008 var Manuel Castells på besök i Stockholm. Han är en världsberömd sociolog och professor i  samhällsplanering och  kommunikation. Ett av hans mest kända verk är trilogin Nätverkssamhällets framväxt, där den andra boken The Power of Identity utkom i en andra upplaga under 2008. Den första upplagan finns översatt till svenska och heter Identitetens makt. Vid sitt besök föreläste han på KTH om det globala civilsamhället och digitala kommunikationsnätverk. Castells talade om hur den ekonomiska utvecklingen och statens minskade betydelse har fått effekt på civilsamhällets engagemang. Detta tar sig uttryck i hur man omorganiserar samhället och dess medlemmar genom ny teknologi. Att mobilisera människor i olika sammanhang för att bilda opinion är ett av det viktigaste redskapen för att förmedla kunskap, och kunskap är som bekant makt. Stater har inte utspelat sin roll utan det ställs nya krav på organisation och de formas nya nätverk. Nätverksstater heter dessa stater enligt Castells och Europeiska Unionen är ett exempel. I vår digitaliserade värld så knyts allt och alla samman av det så kallade datamolnet, vilket diskuterades i inslaget Slutet för Pc-n närmar sig och radioprogrammet Vetandets värld. Manuel Castells intervjuades under sitt Sverigebesök och inslaget sändes i P1 den fjärde februari.

Ladda ner föreläsningsreferat