Ofta får jag känslan av att bilarna och inte människorna som har företräde i staden och planeringen av den. Vad kan man göra åt det? Här är ett exempel från NYC där 20 av de tusentals parkeringsplatserna för en dag förvandlades till något annat. De blev mini-parker och istället för bilar parkerade sig stadens invånare och besökare för att umgås och för att få en stunds vila. Mer sånt, tack!
I den norska huvudstaden lade Sosialistisk Venstreparti tillsammans med Arbeidarpartiet fram ett politiskt förslag i början av 2009. Det gällde att göra om Botsen – Oslo fengsel, som ligger i stadsdelen Gamle byn till ett kulturhus. Bakgrunden till detta beror delvis på att kommunikation förekommer mellan interner och personer på andra sidan muren. De högljudda ropen sker kvälls- och nattetid och stör de som är boendes stadsdelen. Eftersom fängelset ligger mitt i staden finns ingen möjlighet att ha en så kallad säkerhetszon på mellan 50-100 meter, vilket annars är ett vanligt avstånd fram till fängelsemuren. Platsbrist för kulturändamål i Oslo är en annan orsak till varför man önskar att förlägga fängelset utanför staden. Då skulle den gamla fängelsebyggnaden kunna axla efterfrågan av ett nytt kulturhus. I Bergen finns ett liknande initiativ, där ett lokalt nätverk önskar att göra om ett nedlagt kvinnofängelse till ett nytt kulturhus. Tanken här är däremot att det ska vara en ideell verksamhet för konst och musik och det ska vara gratis att använda sig av lokalerna. Inspirationen kommer från det omtalade projektet Hausmania i Oslo.I slutet av 1990-talet tog konstnärer sig för de gamla lokalerna i samråd med Statsbygg - en myndighet motsvarande Boverket. Några år senare köpte Oslo kommune kvarteret för att kunna upprätthålla och stötta verksamheterna i området.
Att ha kvar ett fängelse i de centrala stadsdelarna i de norska storstäderna verkar inte vara populärt, eftersom det blir som en avskild liten enklav gentemot bostadshusen och affärerna runt omkring. Nyligen fick Oslo fengsel 40 miljoner kronor för vidare utveckling av verksamheten, en fördelning som inte talar för någon förflyttning av fängelset. Det behöver dock inte vara en motsättning att ha fängelseanstalter stationerade i en stad, något kriminalvårdschefen för anstalten Saltvik i Härnösand kommenterat i Allehanda.se. Många mindre orter i Sverige har sedan 1990-talet kantats av nedläggningar av både industrier och statlig verksamhet. Genom att förlägga nya fängelser eller flytta existerande anstalter till föreslagna städer som Östersund och Haparanda, skapas nya arbetstillfällen. Självklart råder flera målkonflikter om vilka som är för eller emot anstalter mitt i staden. Statlig kriminalvård eller kulturellt utbud? Arbetstillfällen på en plats eller nya arbetsställen på en annan plats? Satsa på aktuell verksamhet eller omfördela pengarna? Sådana intressemotsättningar tenderar att vara känsliga, medborgarna önskar det ena eller det andra medan politikerna fördelar resurserna. Så kommer det alltid att vara, och istället blir det mer och mer viktigt att göra sin röst hörd i debatten. Exempelvis genom olika kanaler på internet.
Oslo fengsel fångade min uppmärksamhet under min vistelse i Norge i sommar och jag tänkte att med hjälp av lite googlande skulle jag allt kunna framställa ett inlägg här på UDPFs sida. Det visade sig även ge intressant information om en ny anstalt i vårt grannland nämligen Halden fengsel. Fängelset har fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet och anledningen är dess komfort och arkitektoniska framtoning. HLM Arkitektur från Bergen som står bakom idén har till och med vunnit Arnstein Arnebergs arkitektpris för byggnaden som invigdes i april 2010.
New Beauty Council hade under förra vintern en populär samtalsserie på Stadsmuseet där staden och det offentliga rummet diskuterades livligt ur alla tänkbara aspekter. Från början är NBC ett konstprojekt initierat av Annika Enqvist, curator och Thérèse Kristiansson, konstnär och arkitekt vilka är inbjudna av Sveriges Arkitekter för att prata om deras syn på staden på Obaren, Sturehof den 9 mars kl 18.
Sveriges Arkitekter bjuder in Lucy Bullivant, curator, författare och arktiekturkritiker, till Konstakademien på torsdag den 4 februari. Hon är inbjuden för att tala om översiktsplaneringens roll i staden, dess fysiska struktur och form när man idag använder multidiciplinära strategier för att bedriva planering och skapa framtidens stad.
Den 28 november anordnar 2009 arrangerar och LO-distriktet i Stockholms län det årliga SOCIALISTISKT FORUM. Ta del av ett sextiotal seminarium under hela dagen.
Onsdagen den 4e mars hölls ett seminarium under rubriken ”Kan fysisk planering påverka segregation?” på KTH i Stockholm. Seminariets syfte var att främja diskussionen mellan privata och kommunala planerare, samt mellan teori och praktik. Inbjudna att tala var Elisabeth Lilja docent i sociologi, Stockholms Universitet, Torsten Malmberg från Stockholms stadsbyggnadskontors strategiska avdelning och Sven Bergenstråhle från Hyresgästföreningen. Medverkade gjorde även Arkitekter utan gränser.
De inbjudna talarna var inte helt överens om grunden till segregationen. Men de var däremot eniga om att segregationen är ett faktum, som dessutom ökat. De såg också liknande lösningar på problemet – att planeringen måste förändras. Inifrånperspektivet måste få större del i planeringen, bl.a. genom dialog och delaktighet. De privata exploatörerna bör också komma in senare i planeringen, så att det inte är deras intressen som styr.
Rent fysiskt måste större fokus fästas vid det offentliga rummets utformning. Framförallt måste gränser mellan områden byggas bort och kopplingar och mötesplatser skapas. Att förbättra kommunikationerna till de mest segregerade områdena är avgörande i den integrerande processen. Att tvinga in en större blandning i de ofta väldigt homogena områdena var också en lösning som fördes fram. Med en blandning av verksamheter, upplåtelseformer och bostadsstorlekar i större utsträckning skulle i förlängningen sammansättningen av boende bli mer blandad.
Segregetionen är en fråga som måste lösas med ett helhetsgrepp, både politiskt och fysiskt, men med en ökad omsorg om de utsatta områdenas offentliga miljö kan planerarna ändå bidra med en viktig pusselbit i arbetet för ökad integration.
‘Det är inte säkra lås som är trygghet, trygghet är att inte behöva låsa om sig’
/Sven Bergenstråhle
Gästskribent
Hanna Fürstenberg Danielsson
Student vid Samhällsplanerarprogrammet, Stockholms Universitet
År 2007 lade Moderaterna i Stockholm fram visionen för Järvas framtid där man genom slagorden “Tryggt och Snyggt” ville göra ytterligare ett försök att förändra områdets delvis dåliga rykte. Projektet har kraftigt kritiserats av olika samhällsgrupper och ofta har kritiken riktats mot att den tänkta uppstädningen och upprensningen syftat till att bli lyxrenoveringar som tvingar bort folk från sina hem.
Järvalyftet är sedan dess ständigt på tapeten och senast i dagens DN kan man läsa om att pengabrist hotar projektet. Ornina Younan (s), vice ordf i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, kommenterar här moderaternas förslag om att nya butiksstråk för ökad trygghet inte kommer generera tillräckligt med pengar. Hon menar istället på att statens hjälp kommer att bli nödvändig, till exempel genom att flytta ett statligt verk eller liknande till området.
Husby Unite, en fristående organisation som bejakar de boendes rättigheter i Järva och andra miljonprogramsområden, skriver på sin sida “En levande och mer dynamisk världsstad är något som vi alla skulle tjäna på. Men när de stadspolitiska besluten följer marknadens logik, sker det lätt på bekostnad av alla medborgares rätt att ta del av staden på lika villkor.”
UDPF ser fram emot att få följa vad som kommer att ske med Järvas framtid. Vi tror dock att det finns många andra alternativ till att skapa ett mångkulturellt samhälle med integration än att använda sig av devisen “Tryggt och Snyggt”. Genom dialog kan man åstadkomma mycket, vilket också är en lärdom som politikerna tagit genom de lokala uppror som skett. Även att allt för starkt lita på de kommersiella intressena för att åstadkomma en tryggare och mer levande miljö, kan ses som lite naivt och väldigt förenklande av en mycket komplex situation.
Urban Dynamic Planning Forum kommer under våren återkomma till Järvaområdet och Järvalyftet för vidare diskussion.
Vill man läsa mer kan man här klicka sig vidare till Svenska Bostäders initiativ Järvadialogen, där de som en av de större aktörerna presenterar sin del av projektet.
Urban Dynamic Planning Forum är ett forum som skapats för att engagera och inspirera till tankar och aktioner om den urbana dynamiken. Människors rörelser och stadens miljö skapar ständiga förändringar och utmaningar. Därför tycker vi att staden är en spännande arena och där vill vi vara en aktiv röst i planeringssammanhang.
I den norska huvudstaden lade 
I slutet av 1990-talet tog konstnärer sig för de gamla lokalerna i samråd med 
Oslo fengsel fångade min uppmärksamhet under min vistelse i Norge i sommar och jag tänkte att med hjälp av lite googlande skulle jag allt kunna framställa ett inlägg här på UDPFs sida. Det visade sig även ge intressant information om en ny anstalt i vårt grannland nämligen 
