Staden är en abstraktion både språkligt och som upplevelse. Människans tillvaro i denna är grunden till fascination, myter och romanticism, den genererar möten såväl som distans och främligsskap. Alla dessa sinnesstillstånd både skapas av och beskrivs i kulturen. Strindberg mytifierade Stockholmstillvaron i sina böcker och Hjalmar Söderberg lät Arvids och Lydias kärlek både möjliggöras och förhindras genom staden, det samma gäller Gun-Britt Sundström och hennes Martina och Gustav. I Sofia Coppolas film Lost in Translation beskrivs staden som den plats där främslingsskapet är närheten. Istället för att staden står kuliss får den huvudrollen vilken de övriga karaktärerna förhåller sig till.

Människan har helt klart ett komplext förhållande till staden som sin levnadsmiljö, ett slags existensiellt användargränssnitt som undersöks och analyseras genom littertur, musik och film. Jag tänker inte skriva så mycket mer om saken just nu men läs gärna Sanna Samuelssons fina text om staden. Eller titta på filmen nedan.

Under veckan har ett artikelseminarium, Boende för alla?, pågått på Newsmill i samarbete med Hyresgästföreningen och BoKlok. Bland annat har Barbro Engman, Mats Odell, Elsa Reimerson och Oskar Lavelid bidragit med artiklar och i dag är det vår tur att debattera.

Idag skriver vi en debattartikel i ETC Stockholm där vi efterlyser en lokalt förankrad, småskalig planering i Stockholm. Stadsutvecklingen i huvudstaden går på i snabb takt och vi frågar oss vilka konsekvenser det ger. Vad innebär stadens marknadsföring som en attraktiv plats och hur påverkar en likriktig stadsplanering stadens invånare? Läs och debattera här!

Att kultur är en kraft att räkna med i stads- och regionutveckling börjar komma till allt flers insikt. De senaste decennierna har skapat flera exempel som väcker nyfikenhet och ger kommunpolitiker ute i landet önskningar om att kanske kan just deras glesbyggd innehar något unikt att räkna med för att skapa tillväxt och attraktion.

SNS förlag har under våren som gått publicerat en antologi kring ämnet under namnet Kulturens kraft för regional utveckling med Lisbeth Lindeborg och Lars Lindqvist som redaktörer. Antologins skribenter presenterar en rad olika exempel på där kultur i någon form har bidragit till att vända en stad eller regions utveckling till en positiv sådan och därmed satt platsen på kartan, en nödvändig åtgärd då städer och platser idag allt mer konkurerar i en vinna eller försvinna-atmosfär. Exemplen är varierande där allt från Hultsfredsfestivalen, Österlen, Färgfabriken Norr och den danska staden Holstebro diskuteras.

Kultur, och allt som möjligen kan innefattas i detta begrepp, har blivit allt viktigare för platser då samhället gått från industriproduktion till ett kunskapssamhälle där upplevelse är ordet som får gamla, döende industristäder att återupplivas. Kulturens kraft samlar ambitiöst in erfarenheter kring detta, delar med sig av misstag, lärdomar och framgångar ur planerarnas, politikernas och näringslivsledarnas perspektiv. Många intressanta frågor tas upp och matnyttiga svar ges i form av lyckliga exempel på hur människor tillsammans lyckas åstadkomma ett lokalt liv där mening och värde går att hitta.

Mycket av det som beskrivs innefattas av begreppet cultural planning. Men i detta begrepp finns också givet en vinna eller försvinna-variabel. Eller kan verkligen alla platser, sömniga efter industriernas flytt öster ut, ges ett uppsving av att hitta det som är unikt på just varje plats? För vad är unikhet egentligen? Och har dess värde verkligen samma gräns som en kommun, region eller stat? Den kritik som råder mot denna typ av planering tas inte upp nämnvärt och läsaren får inte ta del av en vidare blick på de konsekvenser denna typ av utveckling kan få. Dock kanske det finns andra forum för de frågorna. Kulturens kraft är ändock en angelägen bok med läsning som alla gånger faller en kommunpolitiker redo för nya äventyr i smaken.

Hur ska stadsbefolkningen lockas till landsbygden? Den 20-21 kommer mässan “Flytta hit” att anordnas på Stockholms centralstation. På mässan kommer kommuner, företag och myndigeter att delta. Imåndagens DN medkom ett annonsblad för denna mässa. Mässan ska ses som “ett skyltfönster för kommuner som vill attrahera nya invånare.”

Att det rådande idealt är att tänka på kommuner som varumärken är det ingen tvekan om. Det är just därför denna mässa ordnas. Det som är spännande är hur orter, städer och kommuner väljer att framställa sig själva. Vad är det man vill nå ut med? Vad är speciellt? Hur ska den växande storstadsbefolkningen lockas att lämna sina liv i staden och flytta ut till mindre orter på landsbygden? Vad är det som kommunerna skyltar med för att nå ut med sin produkt?

Genomgående är självklart lugnet, naturen, barnvänligheten och billigare boende än i staden. Ganska traditionella lockbeten. Gärna med berättelser kring den stressade stockholmaren som funnit livskvalité och inre frid. Det ska själklart även finnas en entreprenörsanda inom kommunen som gärna också fått någon utmärkelse angående ett gott företagsklimat

Självklart finns det också undantag. Götene kommun är Sveriges seniorvänligaste kommun 2009 enligt SPF Sveriges Pensionärförbund, därför satsar de också sjö- och golfnära seniorvillor. Ockelbo tar tillfället i akt att påpeka att Daniel Westling, blivande prins, kommer från orten men att “alla får inte halva kungariket. Men Ockelbo är fullt av andra möjligheter”. Och Hultsfred fortsätter med varumärket Hultsfredsfestivalen och lottar ut biljetter till kommande festival.

Kvalitétstid är det som gäller enligt de flesta kommuner! Nära till arbete, skola, butiker och framförallt naturen, men även goda kommunikationer tillbaka till staden. Om detta är dina krav för val av boendeort finns det, framgår det ur reklamannonserna, oändliga möjligheter. Bilden av vad som är attraktivt är i stort sett samma i alla kommuner. Men är inte detta, närhet, kommunikationer och närhet till naturen (grönska, snarare än vild natur), även slagord som också passar in på bilden av vad Stockholm vill nå ut med? Hur originellt bli då en produkt om den marknadsförs på samma sätt som alla andra varor på marknaden? Att platsmarknadsföring är en oundviklig konsekvens av en allt mer global värld må vara sant, men det gäller också att uppmärksamma problemen. Blir inte den svenska landbygden oerhört enformig om alla påpekar samma värden? Jag är säker på att det finns andra bilder som skulle skapa mer intresse, men som antagligen inte ses som tillräkligt attraktivt, som nu göms (glöms?) bort.

UDPF har läst modebloggar och observerat att Stockholm har begåvats med ännu ett kommersiellt konceptsamarbete. Biblioteksgatan har blivit Bibliotekstan i fastighetsägaren Hufvudstadens regi och rymmer stans lyxigaste butiker med bland annat nyöppnade Marc by Marc Jacobs och andra fashionistadrömmar.

Bibilotekstan.se visar vägen till den nya shoppingen i det anrika området mellan Norrmalmstorg och Stureplan. Biblioteksgatan har länge stått för överklassens konsumtionsvanor men ska nu nylanseras i en än mer kommersiellt gångbar variant. Helhetskoncept ser ut att vara ledordet. Trots att satsningen är så ny som bara några veckor gammal ges konceptet en historia genom att hänvisa till årtalet 1885 och borgerskapets glansdagar på hemsidan. På denna hemsida syns också en kvinna stående högt över hustaken med en falk sittandes på handen. Alla som har sett Wes Andersons film The Royal Tenenbaums associerar nog detta till den frihet man längtar efter när livet somnat till efter en stor, men numer bortglömd framgång. Vad Bibliotekstan vill säga med bilden är svårt att veta.

Men var finns biblioteken då? UDPF känner inte till något bibliotek inom området för satsningen. Det är en gata helt i privat regi där landets lyxigaste varu-utbud finns. På andra sidan Birger Jarlsgatan, vid Östermalmstorgs tunnelbanestation, finns också ett nyligen helt privatiserat område. Där har SL, Ekvator m.fl. förvandlat spärrområdet till en galleria med förnödenhetsshopping i form av lyxig choklad, pocketböcker, espressos och sushi. Här kan vi dock hitta ett bibliotek i ett samtida to-go-format. Den stressade, urbaniserade samtidsmänniskan kan snabbt springa in på T-banebibliotek Östermalmstorg för att få lite litteratur och kultur innan det bär vidare av. När ständigt nya beslut måste tas och val ska göras kan det också känns extremt skönt att du på biblioteket inte behöver välja vilka böcker du vill läsa, det har nämligen personalen redan gjort åt dig i form av så kallade t-påsar som hänger vid ingången.

Nya stadsrum och stadsdelar dyker ständigt upp i vår växande stad och då finns möjligheten för företag att finna olika värden att göra till säljande produkter. Medan Hufvudstaden och Bibliotekstan använder områdets historia och stil-arkitektur för att skapa det ny-gamla området låter SL och kommunen konsultbolaget Ekvator förvandla tunnelbanestationen till en prefab-plats långt ifrån t.ex. Östermalmstorgs över hundraåriga, mycket dominanta arkitektur. Detta konsultbolag har också utformat den nya gallerian i Liljeholmen där torget har omringats av privata konfektyr-kedjor redo att ta emot söderortsborna. Inne i gallerian kan denna vy skådas. Vad som ska ske i denna food court förutom att äta är oklart och modebloggare som Lisa Corneliusson verkar inte ha hittat hit.

Lisa Corneliusson frågar sig vem som har rätt att lansera en ny stadsdel. Svaret på frågan verkar vara den som tar sig den och har tillräckligt med ekonomi för detta. Då verkar alternativen vara plastiga look-a-like-platser med alla standard-kedjor eller lyxiga “unika” miljöer. Båda alternativen ger lika mycket Disneylands-känsla.

Nu är våren äntligen kommen efter en kall och segdragen vinter! Vi är nog många som har längtat efter den. Som en del av er kanske har märkt har det varit få inlägg här på vår hemsida de sista månaderna. Det beror till största del på att samtliga av oss har varit väldigt upptagna den sista tiden, eftersom alla studerar sista året på ett kandidatprogram. Våren blir tyvärr inte mindre hektiskt när det nu närmar sig slutet av terminen och uppsatsskrivning. Vi fortsätter dock att försöka synas och höras i andra sammanhang!

 
Efter en lyckad gästföreläsning och paneldebatt i höstas med bland andra Maria Wetterstrand, inleder vi nu våren med att arrangera en gästföreläsning tillsammans med Kultär (för mer info läs här). En del uppdateringar av hemsidan kommer att göras och förhoppningsvis får vi tillfälle att påbörja nya projekt. Följ oss gärna vidare både här på hemsidan och på övriga forum.

Trevlig vår!

Under temat Stockholm – en stad i förvandling bjuder ABF in till diskussion den 10 mars. Arkitekt Eva Eriksson, plandirektör Inger Holmqvist och Stadsbyggnadskontorets chef Susanne Lind debatterar, moderator är Christoffer Barnekow.

ABF-huset, kl 18, 10 mars

Vi på udpf ser fram emot Stockholms nya turistattraktion, SkyView, som vi tror kommer att locka lika många turister som Stockholmare. För ca 120 kr kommer man att kunna följa med på en åktur upp till Globens topp, åkturen tar ca 20 minuter och ger inte bara deltagarna möjlighet att blicka ut över Stockholm utan även se hur det ser ut på toppen av Globen. För mer information eller för att boka biljetter klicka här!

Det fjärde och sista samtalet i Stadsmuseets samtalsserie kring miljö behandar ämnet Energisnåla hus. Nya hus ska vara energisnåla och gamla hus ska miljöanpassas. Men hur ser verkligheten ut egentligen? Är moderna hus så bra och de gamla så dåliga? Och kan bevarande av äldre byggnadsteknik vara ett sätt att bidra till klimatanpassningen? Medverkande är en byggnadsantikvarie från Stadsmuseet.

Biljetter kan köpas i café Ryssgården och kostar 110 kr. I biljettpriset ingår soppa, bröd, smör och kaffe.
Soppa: Len spenatsoppa med ägghalva.

Tid: 18.00

Läs mer om samtalen här.