På senare år har det blivit väldigt kostsamt att bygga hus och övriga boendeformer, eftersom bytesvärdet (andrahandsvärdet) tenderar att bli lågt. Mark- och tomtpriser är ungefär desamma överallt i Sverige men att bygga nytt lönar sig inte helt enkelt, om det inte sker sjönära, i storstadsområden eller centralt i mindre städer. Samtliga kategorier anses attraktiva i exploateringssammanhang och som ett led i att främja landsbygdsutvecklingen sker nu en förändring av strandskyddet.
Den 29 april 2009 tog Riksdagen ett beslut om den nya strandlagen och delar av lagen trädde i kraft den 1 juli 2009. Beslutet är en tvåstegs-process, där den sista lagförändringen träder i kraft under februari 2010. Propositionen 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebär en del förändringar och förtydligande i Miljöbalken och Plan- och bygglagen men också en ökad samordning av de båda. Strandskyddet ska fortsätta vara generellt, det vill säga omfatta alla sjöar, havskusten och vattendrag samt vara ett skydd för växt- och djurliv och beakta natur- och fritidsliv.
En stor förändring med den nya lagen är att det lokala och regionala inflytandet ska öka och från och med den 1 juli är det kommunen som ska pröva frågor om upphävande av strandskyddet och dispenser. Länsstyrelsens roll ska även den stärkas och de blir ansvariga för att bevaka den kommunala planeringen samt att de ska överpröva de kommunala dispenserna, istället för Naturvårdsverket. En av de viktigaste omstruktureringarna kring det nya strandskyddet är att kommunerna hädanefter ska ansvara för att redovisa områden i strandnära lägen för landsbygdsutveckling i översiktsplanen. Inom dessa föreslås sedan lättnader i strandskyddet gälla, om det anses värt att exploatera. Allt för att öka eller behålla invånarna och höja värdet på det lokala bostadsbeståndet. Kritiker till förslaget menar att den största konflikten är den mellan bostäder och friluftsliv: att det kommer att gå ut över allemansrätten. Enligt utredningen av Miljödepartementet DS 2008:21 Stranden – en värdefull miljö tros både boende och rekreation kunna vara väl förenliga. Det är begränsat hur många områden för landsbygdsutveckling en kommun kan peka ut. Snarare finns det en större risk för att exploatörer kommer att få större inverkan över kommunens planmonopol, men det återstår att utvärdera.
I storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm är det väldigt attraktivt att bygga sjönära. Eftersom de flesta större städers stadsdelar redan var områdesplanerade (motsvarande) under 1970-talet när strandskyddet blev generellt har det därför byggts mycket längs med strandlinjen. Mindre kommuner saknade denna typ av plandokument och det har inneburit stora restriktioner vid nybyggnation nära vatten. I och med lagförändringen så blir rätten till att bygga sjönära desamma oavsett storlek på kommunen. För landsbygdskommuner kan förslaget bli oerhört vitaliserande.
2 kommentarer
Bertil Johansson skriver:
Feb 2, 2011
Kompromiss med strandskyddet
Min pappa äger en halvholme vid en sjö i Heby kommun. Han får inte bygga där inte ens sätta upp en brygga på sin egen mark. Medan på samma holme finns 3st fritidshus dessa personer har fått bygga för att det var en annan lagstiftning då.
Så orättvist ska det inte behöva vara? Som det är nu så är det Allemansrätten som bestämmer över min pappas mark. Alltså inte får göra någonting, inte ens hugga ner lite träd för att ha till sin kamin, Han tycker man ska få göra en kompromiss att få bygga längre upp ca 50m från stranden och göra en privat zon på ca 10m i en fyrkant runt den eventuella stugan. Han ska även få ha en liten brygga. Och ett litet dass det är allt.
Sedan så kan folk få vara där hur mycket de vill, men det ska finnas en lag som säger att Han inte får bussa i väg folk som vill vara på hans brygga. Och inte heller säga att det är privat här. Man ska inte få bygga mer än så. Inte som det är idag att de som har bygglov kan få sätta upp en massa friggebodar. Och vi som inte har något bygglov inte kan sätta upp ett endaste dugg. Lantbrukstomten är på ca13.000kvm. Med min pappas förslag så är endast stugan och zonen privat. Men resten av tomten är för allemansrätten och djurriket. Sådan kompromiss är han med på helt till fullo. Då har man gjort en kompromiss av att få bygga men även fått behålla allemansrätten och strandskyddet.Det är så det borde vara.
Bertil Johansson skriver:
Jul 6, 2011
kompromiss med strandskyddet varför inte?
Bygg 50 meter från vattnet, det finns plats för allmänheten ändå. Det är bra för Sverige att det byggs vid vattnet och ringa in stugan bara. Sedan så kan allmänheten vara vid stranden som vanligt.
Man ska få sätta ut en brygga, men det ska finnas en lag som säger att man inte kan mota bort folk som vill vara på bryggan eller vid marken, det är bara stugan och ca 5 meter runt om själva stugan som är tomten, resten är för allmänheten d.v.s allemansrätten.
Så varför kan man inte kompromissa med strandskyddet, så att markägare kan få bygga vid vatten och samtidigt tycker jag att folk ska få vara där som vanligt, att plocka bär, tälta, bada och använda bryggan samt resten av marken mm.
Det räcker att strandskyddet är på 50 meter. Annars blir det så stora tomter och dyra i inköp om man inte får bygga närmare än 100 m som det är i dagens lag. Det är bra för landet om man bygger mer vid landsbyggden där det är mindre med folkmängd.
Hur kul är det med bara skog och igenväxta ständer som man knappt kan gå i land. Det blir mer liv och rörelse i en sjö om det finns mer stugor.
Strandskyddets lag är en gammal lag från 50-talet, det är verkligen dags att förnya den och göra den mer rättvis, för den inskränker på äganderätten.
Kommunen kan köpa in mer mark av oss markägare eftersom vi inte får bygga vid vatten för att dispanser från strandskyddet är för restriktiva. Så kan väl kommunen göra naturreservat eller vad de vill med marken.
Med detta förnuft så kan markägare använda marken och allmänheten kan få vara där. På så sätt blir det inte lika orättvist. Varför kan det inte vara så?