I flera städer och storstadskommuner pågår utbyggnadsprocesser och förtätningsprojekt. Idag skriver DN om ytterligare ett förtätningsprojekt i Stockholms stad och det berörda området är Gullmarsplan med omnejd. Projektet befinner sig fortfarande på idéstadiet och först om flera år kommer beslut att fattas. Ämnet är kontroversiellt och för många så rör det upp en hel del känslor, oavsett om man förespråkar det eller inte. Ett sådant projekt är Nya Årstafältet, som vi på UDPF har skrivit om.
I Sverige bor nära 85 % av befolkningen i tätorter eller i städer. Med tanke på att urbaniseringen fortgår även i Sverige så kan vi räkna med ett fortsatt tryck i storstäderna. Det betyder att stadsdelar måste förtätas, såväl i innerstaden som i ytterstaden. Egentligen finns inga alternativ och snarare måste debatten kretsa kring hur dessa processer ska gå till istället för när. I flera av våra största städer finns en utbredd bostadsproblematik och situationen blir inte enklare. Dessutom byggs det alltför lite bostäder i relation till hur många som flyttar till storstadsregionerna. Ämnet berör men vi får inte glömma att städer befinner sig i en ständig förändringsprocess, där vi alla kan vara delaktiga. Förändringar är nödvändiga för att höja livskvalitén och förutsättningar för fler människor, vilket bygger på områden ska vara tillgängliga för alla. Processen är inte enkel men det innebär inte heller att den är negativ. Snarare måste man se till människors olika behov och söka lösningar i enlighet med framtida krav på hållbar resurshållning. Täta städer med goda kommunikationer, service, rekreationsområden och möjlighet till bostad krävs. För att sedan kunna underlätta mjuka åtgärder som integration och sociala nätverk, måste den fysiska omgivningen vara blandad och inte minst måste människor ha en chans till adekvat boende. Tyvärr samverkar inte alltid marknaden med sådana bostadsbehov, något som Stockholm är ett tydligt exempel på.
Ett annan intressant förtätningsprojekt som kommer att kunna ta plats berör Lund. I en artikel av Sydsvenskan kan man läsa närmre kring detta och Lunds kommun har nu sin Översiktsplan 2010 på samråd. Om den omtalade neutronforskningsanläggningen ESS placeras i Lund så kräver det en markant utveckling av bostäder, kommunikationer och ny infrastruktur. Det innebär en enorm utvecklingspotential för region Skåne. Då kan man fråga sig, kan man egentligen vara emot förtätning av städer?
2 kommentarer
Adam skriver:
Apr 2, 2009
Ja förtätning är helt klart ett hett debattämne. Ett av problemen i Stockholm, främst i söderort, är enligt mig hur förtätningen genomförs. På många platser tycks det nästan råda viss panik och det är brottom att klämma in nya bostadshus lite hur som helst. En tätare stad är ju en bättre och grönare stad, eller hur? Ja den aspekten är klar men ofta verkar sociala och estetiska aspekter helt eller delvis glömmas bort. Nya bostadsområden uppförs utan en tanke på vare sig historia, kulturarv eller platsidentitet. En del av problematiken är även att det just ofta byggs ”bara” bostadsområden/hus. En stor del av de nya husen är inte bara illa integrerade i förorter, utan saknar lokaler på markplan för andra ändamål än boende. Vad hände med våra ambitioner om att få bort sovstäder och ABC boende? Vad hände med tankarna om blandad bebyggelse? Detta är enligt mig inte koncept som endast ska appliceras på nya fina stadsdelar, där vi har en chans att börja om. Förorterna kan och bör förtätas men det måste ske på ett bättre sätt! Bygg för all del högt och tätt, men glöm inte bort det vi vill åstadkomma. Vi kan hur länge som helst berika planeringen med fin retorik om de nya idealen, men än så länge så verkar det bara vara just retorik.
Cattis skriver:
Apr 2, 2009
@Adam
Du har så rätt i det du säger Adam! Faktum är att man bör starta med den redan befintliga fysiska strukturen, så att den inte hänger efter när nybyggnation introduceras. På så vis blir inte ett område eftersatt. Bostadshus är kraftiga fysiska ingrepp och det krävs att en standard efterlevs annars så uppstår en viss problematik i bostadsområdena. I flera tidningsartiklar har man kunna läsa om lågprioriterade stadsdelar i Malmö, Göteborg och Stockholm, där incitamenten för att hålla efter fastigheterna minskat när allmännyttan har lagts ut på entrepenad. Och som du säger, det behövs sannerligen inte fler sektoriserade områden utan; bostäder, arbetsplatser och service väl integrerat med varandra bör eftersträvas. Med bra kommunikationer sammanbinder man sedan närliggande stadsdelar.
Hur man nu ska åstadkomma en implementering av de ideal som vi båda vill framhäva är ett svårare moment. Många är inblandade i planeringsprocesser men ibland undrar jag ifall det finns någon jämvikt mellan de olika värdena vi förespråkar. Till syvende och sist handlar det mycket om ett maktspel mellan berörda, där olika ideal råder. Vad som värderas högst i slutändan får konsekvenser på alla plan och här har man en faktiskt en ärlig chans att ta lärdom. Utvärdering och dialog återkopplas dock försent och det är just planeringsprocessen som måste uppgraderas. Från retorik till verklighet helt enkelt!