Home > Arkitektur, Samhällsplanering > Hertzog & de Meurion i Hjorthagen

Hertzog & de Meurion i Hjorthagen

Skribent: Ida-Maria

fasaddetalj_460

Norra Djurgårdsstaden kallas den nya stadsdel som Stockholms stad håller på att utveckla i Värtan, Frihamnen och Hjorthagen. Delvis är projektet en del i Stockholms utnämning som miljöhuvudstad 2010, vilket vi skrivit om här. Dagens Nyheter har också skrivit om den nya stadsdelen där den omnämns som smartast i världen. Ytterligare en del i projektet är planen att göra om det gamla gasverket i Hjorthagen till ett område innehållande bostäder, kontor och kulturella aktiviteter.

Hela Hjorthagen, ett område med delvis mycket intressant sekelskiftesarkitektur och delvis en intakt 50-talsmiljö, har klassats som ett område med högt kulturhistoriskt värde av Stadsmuséet. I området finns också fyra gasklockor varpå nr 1 och 2, ritade av den namnkunnige stockholmsarkitekten Ferdinand Boberg vid sekelskiftet, är blåklassade. Det är i ett utav dessa man har diskuterat att placera ett scenhus alternativt Kungliga Operans nya scen. Gasklocka nr 3 beskrivs av Stadsmuseet som en maskin snarare än en byggnad och innefattas därför inte direkt av klassifieringen. Gasklocka nr 4 bedöms vara i ett sådant skick att det skulle vara en omöjlighet att sanera, renovera och återställa den i ett kulturhistoriskt värdefullt skick och planeras därför att rivas. Det är alltså under dessa förutsättningar som det nya Hjorthagen ska byggas och vara del av Norra Djurgårdsstaden.

Inför detta har Stockholm stad anlitat Oscar Properties, ett företag specialiserat på att bygga om gamla fastigheter. De har i sin tur valt att anlita arkitektkontoret Hertzog & de Meurion, bl.a. Fågelboet i Beijing, för ett förslag på höghus där gasklocka nr 4 står idag. Förslaget är ett 170 meter högt torn om 47 våningar (jmf. Turning Torso’s 190 meter och 54 våningar samt Kaknästornets 155 meter) med blandade funktioner (bostäder, kontor, förskola och butiker). Arkitekternas och stadens intention med byggnaden är att genom sin gestaltning återknyta till den gasklocka den ersätter. Enligt Stockholms stad sker det genom att byggnaden, precis som sin föregångare, kommer vara ett landmärke och stark identitetsskapare till platsen. Vissa estetiska uttryck återkommer också i den nya byggnaden.

Om byggnaden uppförs enligt förslaget kommer den vara högst i Stockholm. Frågan är bara om det är något som kommer bli verklighet? Stockholms skyline är en ständigt stor diskussion och är ett riksintresse många starka röster värnar om. Dessutom kommer marken behöva saneras från miljögifter för stora summor, vilket i slutändan såklart påverkar lägenhetspriserna som kan gissas bli höga så det räcker ändå. En arkitektoniskt kvalitativ byggnad skulle tillföra Stockholm mycket som inte kan skryta med att ligga långt framme på den fronten för tillfället, speciellt efter den misslyckade tävlingen om Stadsbiblioteket. Men historien har visat att kompromisser ofta blivit nödvändiga vilket starkt inkräktat på gestaltningens kvalité. Därför har staden i detta sammanhang uttryckt att det inte blir ett projekt om det inte får utföras enligt grundförslaget. Hur historien om Hjorthagens glasverk och Stockholms skyline slutar får framtiden visa.

Tidsplanen:

Start-PM  November 2009

Plansamråd  Mars 2010

Utställning   Augusti 2010

Godkännande/antagande November/december 2010

DN

vy-fran-fisksjoang_460panoramavy_4601markvy-mot-entreer_4601

  1. Fredrik S
    January 12th, 2010 at 16:03 | #1

    Intressant och bra artikel som jag hoppas att ni kommer att göra en uppföljare på när lägget uppdateras. Jag hoppas verkligen att den här byggnaden kommer att få genomföras så att Stockholm äntligen kan få en hög byggnad att vara stolta över. Det är synd för Stockholms framtida utveckling att det ska vara så pass svårt att få igenom ett föslag av den här typen vilket man också kan se i stadsbilden. Jag tror däremot att om man får upp ett par högre byggnader så kommer attityden hos allmänheten och även hos beslutsfattare att ändras. Det blir (förhoppningsvis) en ketchup-effekt.

  2. Ida-Maria
    January 18th, 2010 at 23:24 | #2

    Ja, många gånger kan man tycka att Stockholm haft en lite stelbent hållning till att bygga nytt (kanske har det att göra med att stan fortfarande hämtar sig från city-omvandlingen?) Hur som helst bör man inte anse att höga byggnader besitter ett egenvärde, något man lätt kan få uppfattningen av om man lyssnar Kristina Alvendahl. Men kvalitativ, genomtänkt och spännande arkitektur borde vi se mer av i Stockholm, då kanske vi kan få se en stadsbild som Stockholm är värdig. Vi får hoppas att att politiker och stadsbyggnadskontoret tar vara på de möjligheter som dyker upp!@Fredrik S

  1. No trackbacks yet.