Berlin har blivit ett populärt resmål, inte minst för dess kulturella utbud. Relativt låga hyror, övergivna byggnader och tomma platser har gett förutsättningar för att kulturella verksamheter har kunnat etableras. Staden är fylld med gallerier, klubbar, små teaterscener och designaffärer. Denna bild av Berlin är något som också staden tar vara på i marknadsföringen av staden. Creative City-Berlin heter det. Här frodas kreativiteten vilket i dagens Richard Florida-inspirerade samhälle ses som en mycket stark fördel i kampen om företag och kapital. Det gäller att locka till sig den kreativa klassen genom ett varierat kulturellt utbud.

Men hur tar staden egentligen vara på de verksamheter som var med startade denna bild och på så sätt ”satte staden på kartan”? Tidningen Zitty går igenom ett antal av de (mötes)platser som har varit drivande och medverkat till att ett kreativt klimat kunnat uppstå. Taschels, C/o Berlin, Yaam och Maria am Ostbahnhof är några som nämns. Många av dessa slåss nu mot fastighetsägares stigande priser för att få behålla sina platser i staden. I vissa fall, exempelvis Yaam och Maria am Ostbahnhof har staden sålt marken till utländska fastighetsägare som, självfallet, vill få valuta för pengarna och därmed bygga för mer kapitalstarka verksamheter. Med denna bakgrund frågar man sig däremot; om stadens politiker nu vill framställa Berlin som ”the Creative City”, varför motverkas då de verksamheter som satte grunden för att en sådan bild har fått fotfäste? Borde staden inte istället utnyttja den resurs de faktiskt har och bygga vidare på de verksamheter som redan finns?!