Berlin har blivit ett populärt resmål, inte minst för dess kulturella utbud. Relativt låga hyror, övergivna byggnader och tomma platser har gett förutsättningar för att kulturella verksamheter har kunnat etableras. Staden är fylld med gallerier, klubbar, små teaterscener och designaffärer. Denna bild av Berlin är något som också staden tar vara på i marknadsföringen av staden. Creative City-Berlin heter det. Här frodas kreativiteten vilket i dagens Richard Florida-inspirerade samhälle ses som en mycket stark fördel i kampen om företag och kapital. Det gäller att locka till sig den kreativa klassen genom ett varierat kulturellt utbud.
Men hur tar staden egentligen vara på de verksamheter som var med startade denna bild och på så sätt ”satte staden på kartan”? Tidningen Zitty går igenom ett antal av de (mötes)platser som har varit drivande och medverkat till att ett kreativt klimat kunnat uppstå. Taschels, C/o Berlin, Yaam och Maria am Ostbahnhof är några som nämns. Många av dessa slåss nu mot fastighetsägares stigande priser för att få behålla sina platser i staden. I vissa fall, exempelvis Yaam och Maria am Ostbahnhof har staden sålt marken till utländska fastighetsägare som, självfallet, vill få valuta för pengarna och därmed bygga för mer kapitalstarka verksamheter. Med denna bakgrund frågar man sig däremot; om stadens politiker nu vill framställa Berlin som ”the Creative City”, varför motverkas då de verksamheter som satte grunden för att en sådan bild har fått fotfäste? Borde staden inte istället utnyttja den resurs de faktiskt har och bygga vidare på de verksamheter som redan finns?!



3 kommentarer
Linus skriver:
Jul 29, 2010
Fin läsning. Mycket bra skrivet.
På din fråga: För att Berlin inte tjänar några pengar på den kreativa ådran som rinner genom staden. Stora multinationella företeg, de kan tjäna pengar de.
Jessica skriver:
Jul 30, 2010
Det stämmer att Berlin är en stad med mycket dålig ekonomi och de snabba lösningarna på det problemet blir kanske då att sälja ut mark. Men jag ser inte det som en långsiktig lösning på problemet. Enligt statistik ska var tionde person bosatt i Berlin vara involverad inom den kreativa sektorn (vad denna sektor innefattar är däremot lite oklart men jag antar att de kulturella verksamheterna som jag nämner i inlägget är en del av den). Staden säger sig själva vilja arbeta för att den ”kreativa sektorn” ska öka och det är denna sektor som ska vara stadens framtida levebröd. Det blir alltså tydligt att staden visst tror att de kan tjäna pengar på den kreativa ådran, i alla fall utåt sett, för att marknadsföra staden.
Urban Dynamic Planning Forum | UDPF skriver:
Nov 2, 2010
[...] shoppingvanor och livsstilskonsumtion beskriver väl hur konsumtionen positionerar sig i staden och hur det offentliga rummet formas utifrån detta. Men finns det en urbanitet utan konsumtion? Vilka komponenter kan reduceras från detta begrepp [...]