Nya Årstafältet
Igår presenterades att arkitektgruppen Archi5 vann tävlingen om hur Årstafältet ska utformas. Under våren 2008 bjöd Stockholms stad in arkitekter från hela världen att delta i tävlingen och i juli samma år valdes sju lag ut. Exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret efterlyste förslag om en levande stadsmiljö och långsiktig hållbarhet. Dessutom skulle integration, rekreation, grönområden och urbanitet framhållas. I november lämnades förslagen in, varav det ena diskvalificerades och i slutet av januari 2009 stod det klart att förslaget Arkipelag hade vunnit.
Juryn motiverade bland annat vinnarförslaget: “Arkipelag utvecklar en kvartersstruktur på ett sofistikerat sätt för att bygga upp en stor variation och potential hos olika stråk och platser. Arkipelag lägger en visionär grund för planeringen som kan ge Nya Årstafältet en betydelse i hela staden”.
Många menar att större delen av Stockholms innerstad är färdigbyggd och att fokus nu bör läggas på närförorterna. Förvisso kan det stämma i en del avseenden men det finns en pågående debatt om förtätning av såväl innerstaden som närförorter, något som vi kommer att fördjupa oss längre fram. En hög befolkningstäthet är en förutsättning för att skapa ett vitalt stadsliv och en grogrund för rörelsemönster. Därmed måste också verksamhetsområden blandas, så att staden inte riskerar att sektoriseras. Även stadsdelar måste knytas samman och detta framhöll både Alternativ stad och nätverket Yimby i en artikel i Svenska Dagbladet i september i fjor. Förslaget Arkipelag innebär cirka 4000 nya bostäder och mycket utrymme för blandade verksamheter.
Alla gillar inte exploateringsidén av Årstafältet, då man menar att området fungerar som ett gärde för söderförort. Nätverket Årstafältet är bland annat motståndare av utbyggnationen, eftersom mer än halva området kommer att bebyggas. Utöver det är man också orolig för att vissa existerande byggnader kommer att behöva rivas. Inför exploateringen 2011 så har Stockholms kommun försökt undersöka vilka behov som finns hos de boende i Årsta med omnejd.
Så vem har rätt och vem har fel i sådana här sammanhang? Vilka värden råder, vilka bestämmer egentligen och för vem eller för vilka vill man bygga? Exploatering väcker debatt så fortsätt diskutera här på forumet om frågorna som berör Årsta och Stockholms framtid.
Min personliga åsikt är att det är bra att fältet ska exploateras. Det vinnande förslaget har sina för- och nackdelar dock. Jag ställer mig frågande till varför all ny bebyggelse ska samlas i områdets norra del, med en gigantisk grön barriär fram till nuvarande bebyggelse söder om fältet. Skulle inte integration främjas i förslaget?
@Erik E
Som jag har förstått det så kan inte hela fältet exploateras, åtminstone inte samtidigt utan stora delar ska behållas som ett gärde. I ett samrådsunderlag kring Stockholms översiktplan, oktober 2008 så står det att Årstafältet nu inleder en fas med att bygga upp en helt ny och unik stadsdel, samt att arkitekttävlingen var utlyst. Sådana planer har funnits sedan 2006. Men i den gällande detaljplanen för området så står det dock att Årstafältet är en PARK och den gäller mellan 2001 ända fram tills 2016. Detta går att överklaga enligt PBL, eftersom man inte kunde förutse sådana här förändringar 2001. Motståndarna till exploatering av Årstafältet kritiska för att man bygger på för stor del av fältet och att mindre än hälften av grönytan är kvar.
Integration ska främjas enligt förslaget men det gör ju inte det av sig självt. Det finns andra barriärer som kan fungera som fysiska hinder emellan närliggande områden, t.ex. Huddingevägen. Jag tycker därför det är viktig att vi inte konstruerar små enklaver av bostadsområden, istället ska alla områden länkas samman, dels genom kollektivtrafikmöjligheter men också genom gång- och cykelleder. Utrymmen för rekreation och grönområden är nödvändiga för de allra flesta och i dagsläget så används fältet av massor av människor i olika åldrar. Kanske rädslan för förändring skrämmer mer än tanken att området kommer att kunna bli tillgängligt för ännu fler? Här blir integrationsaspekten om än viktigare. Vilka kommer nu att kunna bosätta sig i denna “unika” stadsdel? Vilka upplåtelseformer och storlekar på lägenheter kommer att främjas? För vilken målgrupp väljer man att bygga? Människor i Stockholms stad behöver någonstans att bo nu och då behövs det byggas fler bostäder och även i närförort. Frågan är därför inte om eller när detta ska ske, frågan lyder för vem?