Richard Florida, författaren till ”The rise of the creative class”, är tillbaka. Denna gång behandlar han hur den ekonomiska krisen 2008 kommer förändra människors sätt att bo och arbeta i boken ”The Great Reset: How New Ways of Living and Working”. Boken bygger på en artikel från 2009 i tidningen The Atlantic. Lyssna pa när Carol Coletta intervjuar Richard Florida om hans nya bok på Smartcityradio här.

Kriser, menar Florida i intervjun, har genom historien betytt förändringar i människors sätt att leva, exempelvis andra världskriget innebar början på tanken på den amerikanska drömmen där ett egenägt singelhus var och till stor del fortfarande är en väsentlig del. Florida menar att 2008 års ekonomiska kris kan ses som en liknande händelse som kommer ge upphov till ett skifte. Den ekonomiska krisen kan ses som ett uppvaknade och som innebär att folk även inser risker i att belåna sig för att köpa hus. I intervjun framför Florida att i och med ett allt flexiblare samhälle kommer en utveckling ske där det inte längre finns en strävan av att äga sitt boende på samma sätt som tidigare. Vi kommer att gå från ett ”ownership society” till ett ”rental society”. En orsak till detta är en allt mer osäker arbetsmarknad med flexiblare anställningsformer och där det kan vara svårt att förutspå sin framtida inkomst. Unga idag vill inte hamna i samma situation som sina föräldrar gjorde utan kommer snarare välja en lösning där de kan hyra bostad eller bil.

En annan förändring, enligt Florida, kommer vara hur människor (och företag) kommer värdera sin tid på ett annat sätt. Tid kommer bli mer värdefull och därmed kommer tidskrävande transporter mellan arbete och bostad att anses olönsamma. Tid är pengar, menar Florida, och ju mer tid som går åt till att sitta i långa bilköer ju mindre blir samhällsnyttan. Att människor bor närmare sina arbetsplatser behöver inte betyda att de har en fast arbetsplats utan istället kommer utvecklingen fortsätta på det sättet vi ser nu, där en arbetsplats kan vara i stort sett överallt. Det behöver inte vara ett skrivbord på ett kontor utan även på ett cafés uteservering eller på ett tåg.

Som ett led i detta betonar han framväxten av megaregioner. Hela städer kommer i större utsträckning kopplas samman med spårburen trafik, det vill säga tunnelbana, höghastighetståg och så vidare. Detta kommer spränga gränserna för vad vi idag kallar metropolisområden. Dessa kommer bli ännu större och med en allt mer intrigerad ekonomi där kapital och högutbildad arbetskraft kommer bli än mer centrerad än idag.

Hur ska då detta gå till enligt Herr Florida? Han sätter upp tre kriterier för hur städer ska tänka i denna fråga. Det första handlar om att inse att de traditionella industrijobb som nu försvinner i många västerländska städer inte kommer komma tillbaka. För det andra kan städer inte längre lite på att staten ska gå in och rädda dess ekonomi (jämför Saab och Trollhättan). Det tredje, menar Florida, är att ta vara på städers lokala potential. Det gäller att fråga sig vad som är speciellt just för detta område och därefter bygga och utveckla utifrån det. Det handlar inte om att följa mallar med förutbestämda strategier såsom att bygga stora arenor eller landmärken i form av arkitektritade hus. Han kallar det back to basic och refererar till Jane Jacobs, ”it’s pure old urbanism”.