Stockholmsmodellen – den nya hyressättningsmodellen för Stockholm?
Som UDPF tidigare har uppmärksammat öppnade Hyresgästföreningen tidigare i år upp för en diskussion angående lägets roll i hyressättningen och hur den bör få större betydelse inom bruksvärdesprincipen. Sedan slutet av 2008 har en projektgrupp (bestående av representanter från hyresgästföreningen i Stockholm, Fastighetsägarna i Stockholm och de tre kommunala bostadsbolagen Svenska bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem) arbetat med hur en framtida hyressättning i Stockholm kan se ut. Detta på uppdrag av Hyreskommittén och idag överlämnades förslaget till hyresmarknadens parter angående en ny modell, “Stockholmsmodellen”. I framtagandet av modellen har projektgruppen utgått ifrån hyressättningen i andra svenska städer såsom Göteborg och Malmö. Tanken är att hyressättningen ska bestämmas utifrån tre faktorer; den enskilda lägenhetens storlek och standard, fastighetens standard och bostadsområde/läge. Under punkten lägenhetens storlek och standard räknas exempelvis bostadens modernitetsgrad, balkong/uteplats, charm och planlösning. I bedömningen av fastighetens standard ska bland annat gårdsmiljön, tvättstugan, trygghet och avfallshantering spela in. Vad gällande lägets roll har hänsyn tagits till närheten till service, stadens kulturella utbud, köpcentra, natur och grönområden samt att området har goda kommunikationer. De boendes värderar vad gällande områdets rykte, bostadsbeståndsdelarnas sammansättning, trygghet och tillgång till parkeringsplatser har också ingått i bedömningen. Därefter har Stockholm delats in i olika zoner, A-K där innerstan anses mest attraktiv och därmed givits A. Tensta och Rinkeby däremot anses som minst attraktiva och ingår därför i zon K. Hur mycket läget kommer spela roll i den nya modellen vill inte projektgruppen svara på innan alla bruksvärdesfaktorer har poängsatts eftersom det är först då som helheten kan bedömas. Däremot framhåller de att i städer med liknande modeller påverkar läget hyresnivån till cirka 30 %. Att skapa ett tydligt system för hyressättningen i Stockholm och på så sätt motverka marknadshyror är självklart viktigt. Det som kan diskuteras är dock hur exempelvis Rinkeby och Tensta som redan kämpar för att skapa ett bättre rykte ska tolka och hantera situationen med att även staden dömer ut de som oattraktiva.
Förslaget har gått på remiss till de olika parterna inom hyresmarknaden och om alla godkänner kommer ett beslut angående den nya modellen tas i augusti. Om du vill läsa mer finns hela projektgruppens förslag och karta över de geografiska värdeområderna här.
Det där förslaget gillade jag skarpt. Skulle funka toppen även här i Göteborg tror jag.
Det råder en begreppsförvirring. MARKNADSHYRA har inte med läget att göra. Värden skulle kunna höja väldigt mycket även i Rinkeby: hyresgästerna har ingenstans att ta vägen. Noll utbud; hög efterfråga (alla måste bo); höga trösklar för ett ev byte.
LÄGESPRIORITERING likställs med Kötid. Helt fel. Alla kryssar för innerstan (reflex). Ingen har testat om folk är verkligen villiga att acceptera en erbjuden mögellägenhet i Gamla stan eller en BV med Stockholmsdusch.
Att använda “statistik” = Bostadsförmedlingens områdeskryssar som kvantitativt mått i ett poängsättningssystem är ett populistiskt bedrägeri.
VARNING: Mycket av de oattraktiva ytterområdena består av slitna hus med dyra reparationsbehov. Detta kommer att höja hyrorna där, vilket leder till en spiral om man cementerar en hyressättningsnorm med lägesdifferentiering.
Vad är poängen med förslaget? Jag kan tänka mig att man tänker sig att det ska skapa fler lägenheter i stadsmiljö. Men det återstår väl att se. Om man fortsätter bygga enbart förorter kommer det väl bara bli ännu mer av en rikemansklubb som bor i innerstaden? vad är poängen med det?
Ett problem är förstås att kommunen säljer marken dyrare på attraktiva lägen, vilket gör det dyrare att bo centralt och stadsmässigt. Samtidigt skänker man nästan bort marken i ytterområdena till stora gallerior som kan erbjuda gratis parkering och låga priser tack vare att de fått marken mer eller mindre till skänks jämfört med handlarna i staden.
Att prata om marknad blir ju bara larvigt när det är politikerna som bestämmer var marknaden får bygga och vad som marknaden får bygga. Vilken fri marknad… Att i den situationen låta bolagen ta ut högre hyra om de vill och kalla det marknadsanpassning är bara strunt. Det är som att säga att den enda frukten människor får äta är sura äpplen och kalla det fri marknad när handlarna får sätta priset på de sura äpplena själva. Det finns helt enkelt ett grundproblem som man inte kan bortse från om man är intresserad av att få efterfrågan att styra.