Vid den öppna föreläsningen igår om Stadsbyggande i Kina – så används svenska modeller på Stockholms universitet så fick man lyssna och ställa frågor till urbansociologen Elisabeth Lilja. Under föredraget så berättade hon om den extrema urbaniseringstakt som pågår i delar av Kina och de utmaningar som landet brottas med. Därför söker myndigheter eller styrande i vissa städer hjälp utanför landets gränser och bland annat i Sverige. Lite olika exempel togs upp men den modell som verkar ha fått störst genomslag är Hammarbymodellen. Det framgår inte minst av alla de studiebesök som görs till stadsdelen varje år.

Samarbetet fungerar som så att svenska konsulter till exempel Sweco är rådgivare i stadsplaneringssammanhang och vid projektering av nya stadsdelar/förstäder. De kinesiska entreprenörerna är intresserade av den svenska urbanstrukturen och miljötekniken som har utvecklats i Hammarby Sjöstad; slutna kretslopp för vatten, sophantering, infrastrukturlösningar och så vidare. Vidare fascineras man av hur det byggs för att öppna upp för offentlighet och mötesplatser, och för hur man försöker motverka segregation. Segregationsaspekten är dock känslig, och för dem som känner till Hammarby Sjöstad så vet man att det inte är de billigaste kvarteren i Stockholm. Upplåtelseformerna är för tillfället 55 % bostadsrätter och 45 % hyresrätter, vilket jag får hoppas består, annars kan det få framtida konsekvenser. UDPF har sedan innan uppmärksammat hyresrättsdebatten och vikten av den fysiska planeringen för att motverka segregation.
Är du intresserad av att fördjupa dig mer i det svenska utbytet med Kina så kan du besöka SymbioCity’s hemsida,vilka berör konceptet hållbar utveckling och byggande eller Naturvårdsverkets hemsida för information om Hammarby Sjöstads kretsloppstänkande. Några artiklar som berör ämnet är denna från Dagens nyheter och en annan från internettidningen E24. Vi på UDPF kan även tipsa om STATE OF THE WORLD’S CITIES 2008/2009 – Harmonious Cities, UN-HABITAT senaste rapport om städers situation och framväxt.



2 kommentarer
Theodor Adolfsson skriver:
Mar 20, 2009
Ehm, öppna upp för offentlighet och mötesplatser och undvika segregation? Sjöstaden är ju till stor del en bostadsförort som inte alls inbjuder till offentlig vistelse eller ger några mötesplatser. Något integrationsprojekt är det som ni påpekar verkligen inte heller. Dels är lägenheterna dyra och ensidiga. Sen kräver integration att människor som inte bor i området också uppmuntras att vistas där. Som jag skrivit tidigare så saknas detta i Sjöstaden, dels för att det är en bostadsförort med få stadsmässiga ytor och dels för att sambanden med övriga staden är obefintliga.
Cattis skriver:
Mar 20, 2009
@Theodor Adolfsson
Detta är ett inlägg som uppmärksammar vad som sades på föredraget vid Stockholms universitet. Onekligen så exporteras Hammarbymodellen och Sjöstaden som förebild långt utanför Sveriges gränser, vilket är helt informationsbyggande. Både vad det gäller aspekten kring den urbana strukturen och segregationsfrågan.
Vad vi på UDPF tycker är en helt annan sak och jag är väl medveten om att den glorifierade bilden av Hammarby Sjöstad ofta får utrymme. Det går inte att förringa integrationsaspekten i Hammarby Sjöstad, visionen finns åtminstone där och det tycker jag speglar sig i en någorlunda jämvikt av upplåtelseformer. Därmed inte sagt att det är till ALLAS fördel, något jag kommenterade i inlägget; Är Stockholms bostadsbrist på väg att brista. Nybyggnation tenderar som bekant att bli dyrt och leda till marginalisering.
Problematiken finns kring priser på bostäder oavsett boendeform (och detta gäller även för dem som driver butik eller har ett företag där). Stadsdelen är tänkt för ca 25 000 människor, vilket är för lite för att det ska kunna vara levande stad alla tider på dygnet, precis som du säger. Däremot så har man ändå planerat för både bostäder och arbetsplatser, och det är en av de viktigaste funktionerna oavsett vart man planerar stadsliv.
Personligen fascineras jag av kollektivtrafik och jag tycker inte sambanden med övriga staden är obefintliga, om jag nu får tolka fritt. Men, dessa kan alltid bli bättre och de måste dem bli, inte minst av integrationsskäl med andra stadsdelar. Stadsdelen är inte heller färdigbyggd men när det skulle till att planera den så var Sjöstaden tänkt att locka till sig en övre medelålder. Därav gick många planeringsförutsättningar i stöpet när det istället blev barnfamiljer som valde att flytta in. Bostadsområden i närförort måste vara beredda på att förSTADligas, när Stockholm växer och Hammarby Sjöstad är inget undantag.