I den norska huvudstaden lade Sosialistisk Venstreparti tillsammans med Arbeidarpartiet fram ett politiskt förslag i början av 2009. Det gällde att göra om Botsen – Oslo fengsel, som ligger i stadsdelen Gamle byn till ett kulturhus. Bakgrunden till detta beror delvis på att kommunikation förekommer mellan interner och personer på andra sidan muren. De högljudda ropen sker kvälls- och nattetid och stör de som är boendes stadsdelen. Eftersom fängelset ligger mitt i staden finns ingen möjlighet att ha en så kallad säkerhetszon på mellan 50-100 meter, vilket annars är ett vanligt avstånd fram till fängelsemuren. Platsbrist för kulturändamål i Oslo är en annan orsak till varför man önskar att förlägga fängelset utanför staden. Då skulle den gamla fängelsebyggnaden kunna axla efterfrågan av ett nytt kulturhus. I Bergen finns ett liknande initiativ, där ett lokalt nätverk önskar att göra om ett nedlagt kvinnofängelse till ett nytt kulturhus. Tanken här är däremot att det ska vara en ideell verksamhet för konst och musik och det ska vara gratis att använda sig av lokalerna. Inspirationen kommer från det omtalade projektet Hausmania i Oslo.I slutet av 1990-talet tog konstnärer sig för de gamla lokalerna i samråd med Statsbygg - en myndighet motsvarande Boverket. Några år senare köpte Oslo kommune kvarteret för att kunna upprätthålla och stötta verksamheterna i området.

Att ha kvar ett fängelse i de centrala stadsdelarna i de norska storstäderna verkar inte vara populärt, eftersom det blir som en avskild liten enklav gentemot bostadshusen och affärerna runt omkring. Nyligen fick Oslo fengsel 40 miljoner kronor för vidare utveckling av verksamheten, en fördelning som inte talar för någon förflyttning av fängelset. Det behöver dock inte vara en motsättning att ha fängelseanstalter stationerade i en stad, något kriminalvårdschefen för anstalten Saltvik i Härnösand kommenterat i Allehanda.se. Många mindre orter i Sverige har sedan 1990-talet kantats av nedläggningar av både industrier och statlig verksamhet. Genom att förlägga nya fängelser eller flytta existerande anstalter till föreslagna städer som Östersund och Haparanda, skapas nya arbetstillfällen. Självklart råder flera målkonflikter om vilka som är för eller emot anstalter mitt i staden. Statlig kriminalvård eller kulturellt utbud? Arbetstillfällen på en plats eller nya arbetsställen på en annan plats? Satsa på aktuell verksamhet eller omfördela pengarna? Sådana intressemotsättningar tenderar att vara känsliga, medborgarna önskar det ena eller det andra medan politikerna fördelar resurserna. Så kommer det alltid att vara, och istället blir det mer och mer viktigt att göra sin röst hörd i debatten. Exempelvis genom olika kanaler på internet.

Oslo fengsel fångade min uppmärksamhet under min vistelse i Norge i sommar och jag tänkte att med hjälp av lite googlande skulle jag allt kunna framställa ett inlägg här på UDPFs sida. Det visade sig även ge intressant information om en ny anstalt i vårt grannland nämligen Halden fengsel. Fängelset har fått såväl nationell som internationell uppmärksamhet och anledningen är dess komfort och arkitektoniska framtoning. HLM Arkitektur från Bergen som står bakom idén har till och med vunnit Arnstein Arnebergs arkitektpris för byggnaden som invigdes i april 2010.

Från den 6 oktober fram tills den 6 januari 2010 finns utställningen BanaVäg att skåda på Arkitekturmuseet i Stockholm.

“Höstens stora utställning på Arkitekturmuseet sätter fokus på den landburna på den infrastrukturen – väg- och spårtrafik – och dess samband med samhällsplanering”.

Arkitekturmuseet är beläget på Skeppsholmen och är öppet:

Tis  10-20

Ons-Sön  10-18

Ladda ner broschyr från Arkitekturmuseet

Montreal är den näst största staden i Kanada och ligger i provinsen Quebec. Montreals storstadsområde inhyser ca 3.5 miljoner invånare. Staden är känd för sin mångkulturella befolkning och brukar kallas för Kanadas kulturella centrum. Franska är det största språket i storstadsområdet (ca 68 %), näst störst är engelska (ca 14%) och 18 % av befolkningen har ett annat språk som modersmål.

Mitt i Montreal ligger stadens största park Mont Royal (det kungliga berget) som även fungerar som en utgångspunkt i stadens höjdplanering. Mont Royal är ca 190 m högt och enligt stadens förordningar får inget hus överstiga den höjden. Här kan ni se hur Montreals högsta byggnad Maison des Cooperants som sträcker sig 146 m över marken ligger precis intill en gammal kyrka. Kyrkan speglas i skyskrapans fönster och skapar så en intressant kombination av stadens olika byggnadseror. I Montreal är de inte så rädda för att bjuda på dramatiska kontraster i stadsplaneringen, nytt och gammalt, högt och lågt samt alla möjliga färger blandas i staden som en återspegling av det mångkulturella samhället.

Vieux-Montreal, Gamla stan, har bevarats som den var sedan staden grundades. Gamla stan ligger sydost om dagens centrum som sträcker sig från foten av Mont Royal ner till Saint Lawrence floden. De nyare inslagen i Gamla stan är nästan uteslutande byggda på platser där befintliga hus tidigare brunnit ned.

En känd byggnad i Montreal är Olympiastadion från 1976 och stadions torn är världens högsta lutande torn. Tornet är öppet för besökare att åka upp i och här får man en otroligt fin vy över staden. Olympiabyn och stadion uppfördes nämligen 6 km utanför staden då man under 1960-talet trodde att staden strax efter olympiaden skulle expandera och sträcka sig ända dit.

1967 hölls en av världens mest inflytelserika världsutställningar, Expo 67 i Montreal. Detta hus designades av arkitekten Moshe Safdie baserat på hans master’s thesis på McGills Universitet och byggdes sedan som en del av Expo 67. Bygganden ska visa på en idé om det moderna privata hemmet, anpassat till ekonomin, variationen och den höga densiteten i den moderna staden. En form av subventionerade bostäder, där man bodde nära varandra men ändå i privata bostäder. Idag är huset dock ganska exklusivt med dyra och unika bostäder.

Le Plateau-Mont-Royal är Montreals trendigaste stadsdel. Här kryllar det av restauranger av olika slag, butiker och mysiga townhouses. De flesta husen har trappor framför sig som skapar gemenskap och närhet mellan människorna och staden då trapporna används som trädgård där de boende sitter och tar ett glas vin eller äter middag tillsammans.

Montreal speglas även starkt av sitt romersk-katolska arv. Kyrkor är vanligt förekommande och det är sällan längre än ett handfull minuter mellan kyrkorna. På bilden visas Oratoire St-Joseph som är Kanadas största kyrka.

Det finns mycket mer att säga om Montreal och det är en stad värd att besöka oavsett intresse för stadsplanering. Staden existerar även under marken då 34 km är utgrävda och används som shoppingcenter och skapar möjligheten att gå från Gamla stan till stadens centrum. Många av kvarteren har bakgator som om kvällarna skapar mörka och otrygga platser i staden. I staden finns många ytor som tillsynes inte används till mycket men har potential att bli en kvarterspark eller en möjlig byggplats. Staden tar även på många intressanta sätt hand om sitt kulturarv men skapar nya utvecklings möjligheter för dem då till exempel gamla silos i hamnen som nu står tomma ligger på förslag att byggas om till hotell. Här nedan kan ni se ett exempel på en sådan silo.