“Varje år flyttar 70 miljoner landsbygdsbor till staden, 200.000 om dagen, 8.000 i timmen, 130 varje minut” skriver Per J Andersson i sin artikel Andra sidor av slummen. Den pågående finanskrisen kommer troligen driva ytterligare hundra miljoner människor till kåkstäderna enligt Ulrik Westman tidigare UN-Habitat anställd.

I Afrika bor mer än 70 % av den urbana befolkningen i slummen som präglas av hög densitet och begränsad tillgång till vatten och sanitet. Ulrik Westman talar vidare, under ett föredrag om sina 6 år på UN-Habitat, om de starka informella ekonomierna inom kåkstäder som ofta leder till att obeskattade pengar når beslutsfattare som i sin tur blir allt mindre intresserade av att åstadkomma några påtagliga förändringar.

Men allt är inte elände, enligt Per J Andersson. Han skriver om hur närheten mellan låghusens bottenplan också skapar närhet mellan kunder och leverantörer i alla de informella småföretagen och dessa är livsviktigt för invånarna. I Bombay har invånarna i slumområdet Dharavi starkt kritiserat myndigheternas plan att riva slumområdet och bygga ett höghus på platsen eftersom närheten på markplan då skulle försvinna. Efter den starka kritiken och demonstrationer ska nu invånarna i Dharavi genom gemensamma råd få vara med i planeringsprocessen. Förhoppningsvis kan detta fungera som en förebild för utvecklandet av andra kåkstäder som de i Nairobi.

Situationen i slummen måste få politiskt erkännande och bli en fast punkt på den politiska agendan. För att skapa en demokratisk utvecklingsprocess måste de människor som bor i området få delta i beslutsprocessen. Tyvärr kan vi inte förlita oss på tjänstemäns fältstudier eller författares skildringar av livet i slummen. Det är som Per J Andersson säger att “hur mycket de än wallraffat, bott inneboende i slumfamiljer eller förstått är de inte själva sluminvånare.”

Boktips för vidare intresse:
Planet of slums; av Mike Davis
Dharavi : documenting informalities; av Jonatan Habib Engqvist och Maria Lantz
UN-Habitat and the Kenya slum upgrading programme; av UN-habitat

UN-HABITAT (United Nations Human Settlements Programme) är FN:s boende och bosättningsorgan och huvudkontoret är stationerat i Nairobi, Kenya. Organet verkar för sociala och ekologiskt hållbara utvecklingsstrategier och för att förbättra bostadssituationen för alla världens medborgare. I takt med urbaniseringen så växer antalet städer men också slumområden. Nya krav ställs på adekvat hushållning och fördelning av sociala skyddsnät, vilket framhålls i UN-HABITATs senaste rapport. Under min vistelse i New York under julen 2008 så passade jag på att besöka FN:s huvudkvarter, där jag inhandlande boken STATE OF THE WORLD’S CITIES 2008/2009 – Harmonious Cities.