Miljöminister Andreas Carlgren anser också att det är viktigt att främja utvecklingen av odlingsbara platser i staden. I ett svar på en skriftlig fråga angående kolonilottens framtid säger han: “Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses”. Vidare uttrycker han: “Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför”.

Användningen av mark- och vatten planeras av kommuner och i de kommunala översiktsplanerna finns det möjlighet att framhäva vikten av koloniträdgårdar i staden. Ett sådant ansvar vilar såklart på politiker men också de tjänstemän som arbetar med planeringen i en stad. Det handlar hela tiden om att balansera olika intressen och önskemål vid sådant beslutsfattande. En sak är dock säker: och det är att det finns både anhängare och de som motsätter sig kolonilottens roll i staden. Inte desto mindre kontroversiellt blir det när odlingsbara plaster är belägna i den alltmer attraktiva innerstaden.

Förtätningsprojekt och ombyggnationer i Stockholm med omnejd fortsätter. Den berörda stadsdelen som detta inlägg fokuserar på är Norra Station – Nya Karolinska, en del av Norra Stationsområdet. Under veckan som följer så kommer stadsbyggnadsnämnden ta ett beslut om utställning av den nya detaljplanen för området, enligt en artikel i DN från gårdagen. Både Solna stad och Stockholm stad har samarbetat kring denna fördjupning av två översiktsplaner och utveckling av 3500 nya bostäder , handelscentrum, ett nytt universitetssjukhus och så vidare. I DN beskrivs och visas två höghus som ska byggas vid entrén från Vasastan  - Tors torn. Höghusdebatten är intressant av många anledningar men framförallt så tycker jag det visar på intresse av att skapa nya riktmärken inom staden. Mig med flera refererar säkert på samma vis; Skatte-skrapan, DN-skrapan, (Ericsson) Globen, Hötorgs-skraporna, etc. Detsamma gäller i andra städer som till exempel Turning Torso i Malmö. Rent symboliskt så har utstickande byggnader också viktig roll, de bidrar till att ge områden en identitet. I ett av våra senare inlägg kan du rösta om du är för eller emot fler höghus i storstäderna. Hittills har en överväldigande majoritet röstat Ja och vi på UDPF får passa på att tacka för visat intresse! Fortsätt att rösta och kommentera, rätten till diskussion och dialog är en grundförutsättning i planeringssammanhang.

Den urbana strukturen kommer att vara av miljöanpassad, med hållbara tekniska lösningar. Överhuvudtaget kommer olika funktioner att integreras, och bebyggelsen kommer att vara varierad. Vikten av att en stad inte sektoriseras kan inte nog betonas och vid all exploatering måste detta beaktas. Allmänna öppna utrymmen satsas det oerhört på och det värnas om det offentliga urbana rummet. Med bland annat 10 nya parker och torg vill man inspirera och inbjuda till kreativitet. Hur väl detta så kallade brown-field området verkligen kommer att formas efter planerna och visionerna, kräver såklart att stadsdelen hålls vid liv alla timmar på dygnet med olika typer av kreation, kultur och konst. Några av samhällsplanerarna för King’s Cross belyser detta och en mångfald av verksamheter eftersträvas. I flera hus ska möjlighet för butiker, restauranger, barer, föreningar, och så vidare ges.

Sist men inte minst så är King’s Cross en av Storbritanniens största trafikknutpunkter, med sina karakteristiska lokstallar. Tåg utgår till delar av Europa och här erbjuds kollektiva pendelmöjligheter till tre av Londons flygplatser. Stationen är det största överlappande tunnelbanestoppet i hela London och detta kommer nu att kompletteras med ännu fler busslinjer. I december 2009 så kommer snabbtåg att gå till vissa orter långt utanför storstaden.

Urban utveckling är en ständigt föränderlig process där nya områden införlivas eller gamla områden återanvänds. Behovet av förändring ökar allteftersom fler människor väljer att flytta till städer, och i synnerhet storstäder. Lösningarna ser olika ut från land till land, likaså planeringens förutsättningar men det ställer krav på de som styr. Hänsyn måste även tas till lokala kunskaper och människors olika villkor.

Om du är intresserad av att veta mer eller vill följa med i utvecklingen av King’s Cross Central så kan du besöka King’s Cross hemsida eller Constructions News at King’s Cross.

Järnvägen har i ett historiskt perspektiv alltid bidragit till samhällets tillväxt och kan fortsätta bidra med detta även i dag. Med dagens ökade antal kollektivresenärer och en positiv resandeutveckling behövs en renovering av både fordon och spår. Genom att skapa bättre möjligheter för kollektivresenärer skapas även nya förutsättningar och möjligheter för företag, affärer och boende att etablera sig i området.

I diskussionen kring utvecklandet av Västra City faller stort fokus på det höghus, Klarabergs Torn, Jernhusen presenterar. Tornets skulle delas upp med kontor i de nedre våningsplanen, bostäder i de mittersta och publikt i de översta våningsplanen, publika med t.ex. en utsiktsbar. Det finns tre alternativ på utforminingen av området och i det alternativ med högst bebyggelse är tornet skisserat till ca 100 meters höjd. Tornet skulle vid uppförande, enligt många, stå allt för nära stadshuset och då ‘förstöra’ Stockholms siluett. Stadshustornet är både en nationellt och internationellt känd symbol för Stockholm. Stadshustornet är 106 meter högt och en av 1920-talets monumentalbyggnader.

Vi på UDPF tycker att det är viktigt när man förtätar och bygger nytt att vi behåller våra kulturvärden och inte förstör stadens historia. Därmed inte sagt att staden ska slutas utvecklas på grund av detta. Det tar tid att etablera stadssymboler och det är svårt för många stockholmare att ‘godkänna’ höghusbyggen i innerstaden. Dock får vi inte glömma att de hus som är våra största stadssymboler är byggnader som engång byggts för att vara monumentala. Förstör vi Stockholms siluett bara för att vi bygger något nytt? Svaret är nej, vi utvecklar den.

Det största problemet är inte husets höjd utan det faktum att det inte planeras in tillräckligt med bostäder i varken tornet eller området. Som UDPF tidigare skrivit om råder en akut bostadsbrist i Stockholm. Området i fråga kritiseras ofta för att dö ut under natten och därför känns det som ett otryggt område kvällstid. Så varför inte skapa rörelse dygnet runt genom att bygga bostäder?

Note: There is a poll embedded within this post, please visit the site to participate in this post's poll.

I Sverige bor nära 85 % av befolkningen i tätorter eller i städer. Med tanke på att urbaniseringen fortgår även i Sverige så kan vi räkna med ett fortsatt tryck i storstäderna. Det betyder att stadsdelar måste förtätas, såväl i innerstaden som i ytterstaden. Egentligen finns inga alternativ och snarare måste debatten kretsa kring hur dessa processer ska gå till istället för när. I flera av våra största städer finns en utbredd bostadsproblematik och situationen blir inte enklare. Dessutom byggs det alltför lite bostäder i relation till hur många som flyttar till storstadsregionerna.  Ämnet berör men vi får inte glömma att städer befinner sig i en ständig förändringsprocess, där vi alla kan vara delaktiga. Förändringar är nödvändiga för att höja livskvalitén och förutsättningar för fler människor, vilket bygger på områden ska vara tillgängliga för alla. Processen är inte enkel men det innebär inte heller att den är negativ. Snarare måste man se till människors olika behov och söka lösningar i enlighet med framtida krav på hållbar resurshållning. Täta städer med goda kommunikationer, service, rekreationsområden och möjlighet till bostad krävs. För att sedan kunna underlätta mjuka åtgärder som integration och sociala nätverk, måste den fysiska omgivningen vara blandad och inte minst måste människor ha en chans till adekvat boende. Tyvärr samverkar inte alltid marknaden med sådana bostadsbehov, något som Stockholm är ett tydligt exempel på.

Ett annan intressant förtätningsprojekt som kommer att kunna ta plats berör Lund. I en artikel av Sydsvenskan kan man läsa närmre kring detta och Lunds kommun har nu sin Översiktsplan 2010 på samråd. Om den omtalade neutronforskningsanläggningen ESS placeras i Lund så kräver det en markant utveckling av bostäder, kommunikationer och ny infrastruktur. Det innebär en enorm utvecklingspotential för region Skåne. Då kan man fråga sig, kan man egentligen vara emot förtätning av städer?