Nu har hela maj gått och hittills har våren varit ganska trevlig i hela landet. När solen äntligen börjar värma verkar det som om alla tar tillfället i akt att njuta detta. Men solen är mycket mer än en glädjespridare och med tanke på att detta energiknippe är nästintill oändligt borde det utnyttjas mer. En trend som har växt sig starkare är solpaneler på taken i städerna. Inte så dumt i och med allt hållbarhetstänk och effektiva lösningar som ständigt eftersträvas.

För några veckor sedan läste jag att Micasa Fastigheter i Stockholm har börjat installera solvärmeanläggningar på en del av sina omsorgsfastigheter. Solpanelernas produktion ska i första hand värma upp varmvattnet och fler fastigheter ska få anläggningar redan i år. Sedan maj 2005 har man kunnat söka statligt stöd för installation av solpaneler på offentliga byggnader, något som har resulterat i satsningar på alltifrån tak på förskolor till sjukhus. Även det fastighetsbolag som huserar mig går i bräschen för denna framtidens teknik. Vasakronan invigde 2009 en av Sveriges största solcellsanläggningar på taket till Konstfacks byggnad på Telefonplan, hela 700 kvadratmeter. Nu ska även privatpersoner och företag kunna ansöka om statligt investeringsstöd för att installera solceller. Sedan juni 2009 finns nu ett regeringsbeslut som stödjer detta. Det administrativa arbetet har erlagts landets länsstyrelser, där man kan ansöka om bidraget. Vill du veta mer om hur du kan gå tillväga besök Energimyndighetens webbplats.

Till trots för att det handlar om stora summor vid den här typen av investering verkar fler och fler fastighetsägare ha fått upp ögonen för denna utveckling, något som UDPF tycker är roligt. Olika hustak har olika potential men det verkar onekligen som att det är en outnyttjad resurs. Takodlingar och radhus är andra intressanta inslag som välkomnas i staden, dock är dessa inte alltid lika omtyckta.

Urbaniseringen fortsätter i stadig takt överallt i Sveriges städer. Med ett ökande befolkningstryck så måste det byggas fler bostäder för att möta de nya behoven. Det innebär att den mark som finns tillgänglig i staden blir ytterst attraktiv. För flera av storstäderna så finns det knappt mark att tillgå, utan förtätning av bebyggelsen blir istället nödvändig. I en artikel i senaste upplagan av tidskriften Koloniträdgården uppmärksammades detta, vilket kopplades samman med konkurrensen om plats när det gäller koloni- och odlingslotter. Rekreationsområden i form av parker och koloniträdgårdar ökar de boendes välmående i den förtätade staden, vilket uppmärksammas av såväl arkitekter och samhällsplanerare. Av flera skäl är det gynnsamt med gröna områden i staden ur en hållbarhetssynpunkt. Många människor vill ha tillgång till sådana ytor när de är lediga, och både närhet och tillgänglighet kan bidra till att man inte tar bilen vid sådana avseenden. Inte minst visar intresset för både närodlade och närproducerade produkter, den ökade miljömedvetenheten hos gemene man.

Miljöminister Andreas Carlgren anser också att det är viktigt att främja utvecklingen av odlingsbara platser i staden. I ett svar på en skriftlig fråga angående kolonilottens framtid säger han: “Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses”. Vidare uttrycker han: “Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför”.

Användningen av mark- och vatten planeras av kommuner och i de kommunala översiktsplanerna finns det möjlighet att framhäva vikten av koloniträdgårdar i staden. Ett sådant ansvar vilar såklart på politiker men också de tjänstemän som arbetar med planeringen i en stad. Det handlar hela tiden om att balansera olika intressen och önskemål vid sådant beslutsfattande. En sak är dock säker: och det är att det finns både anhängare och de som motsätter sig kolonilottens roll i staden. Inte desto mindre kontroversiellt blir det när odlingsbara plaster är belägna i den alltmer attraktiva innerstaden.

Länsstyrelsen i Skåne län anordnar slutseminarium för projektet Hållbar planering för attraktivt boende. Seminariet vänder sig till de som är intresserade av fysisk planering. Ortsanalys och lokalisering för nya bostadsområden diskuteras. Anmälan ska ske  senast den 11 mars, och det kostar att delta. Mellan 8.15-16.30 pågår eventet och platsen är Slagthuset i Malmö.

Den 9-10 mars organiseras en konferens av Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet. I finanskrisens tider så ökar trycket på att finna hållbara strategier för offentliga investeringar, gröna innovationer och nya arbetstillfällen. Företrädare från miljörörelse, fackförbund, politiska instanser och industri samlas för att diskutera möjliga lösningar.

Plats: G-Salen, Arrheniuslaboratorierna och E10, Södra huset.

Tid måndag den 9 mars: 8.15-12.30 och 13.30-19-15

Tid tisdag den 10 mars:8.15-19.15