För några veckor sedan läste jag att Micasa Fastigheter i Stockholm har börjat installera solvärmeanläggningar på en del av sina omsorgsfastigheter. Solpanelernas produktion ska i första hand värma upp varmvattnet och fler fastigheter ska få anläggningar redan i år. Sedan maj 2005 har man kunnat söka statligt stöd för installation av solpaneler på offentliga byggnader, något som har resulterat i satsningar på alltifrån tak på förskolor till sjukhus. Även det fastighetsbolag som huserar mig går i bräschen för denna framtidens teknik. Vasakronan invigde 2009 en av Sveriges största solcellsanläggningar på taket till Konstfacks byggnad på Telefonplan, hela 700 kvadratmeter. Nu ska även privatpersoner och företag kunna ansöka om statligt investeringsstöd för att installera solceller. Sedan juni 2009 finns nu ett regeringsbeslut som stödjer detta. Det administrativa arbetet har erlagts landets länsstyrelser, där man kan ansöka om bidraget. Vill du veta mer om hur du kan gå tillväga besök Energimyndighetens webbplats.

Till trots för att det handlar om stora summor vid den här typen av investering verkar fler och fler fastighetsägare ha fått upp ögonen för denna utveckling, något som UDPF tycker är roligt. Olika hustak har olika potential men det verkar onekligen som att det är en outnyttjad resurs. Takodlingar och radhus är andra intressanta inslag som välkomnas i staden, dock är dessa inte alltid lika omtyckta.

Miljöminister Andreas Carlgren anser också att det är viktigt att främja utvecklingen av odlingsbara platser i staden. I ett svar på en skriftlig fråga angående kolonilottens framtid säger han: ”Tillgången till mark som inte är bebyggd är en förutsättning för ett aktivt friluftsliv och för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Staten och landets kommuner har ett gemensamt ansvar för att dessa intressen tillgodoses”. Vidare uttrycker han: ”Jag anser att det är viktigt att planera för och utveckla den tätortsnära naturen och därigenom också öka förutsättningarna för fritidsodling. Många människor bor i områden med flerbostadshus med begränsad tillgång till odlingsbara ytor. Det är många som har en tradition och knytning till trädgårdsodling och för många människor förstärker arbetet på en kolonilott livskvaliteten. Dessa förhållanden bör uppmärksammas och beaktas vid planering av ny bebyggelse och, inte minst, vid ombyggnad av befintliga områden. Tillskapandet av kolonilotter för odling av frukt och grönsaker kan gå hand i hand med den omvandling som många äldre bostadsområden nu står inför”.

Användningen av mark- och vatten planeras av kommuner och i de kommunala översiktsplanerna finns det möjlighet att framhäva vikten av koloniträdgårdar i staden. Ett sådant ansvar vilar såklart på politiker men också de tjänstemän som arbetar med planeringen i en stad. Det handlar hela tiden om att balansera olika intressen och önskemål vid sådant beslutsfattande. En sak är dock säker: och det är att det finns både anhängare och de som motsätter sig kolonilottens roll i staden. Inte desto mindre kontroversiellt blir det när odlingsbara plaster är belägna i den alltmer attraktiva innerstaden.

Plats: G-Salen, Arrheniuslaboratorierna och E10, Södra huset.

Tid måndag den 9 mars: 8.15-12.30 och 13.30-19-15

Tid tisdag den 10 mars:8.15-19.15