Huvudfunktionerna bygger på att medlemmarna ska vara med att utveckla, förverkliga och skapa kultur. Utveckla genom att medlemmarna kostnadsfritt kan kommentera, komma med idéer och på andra sätta diskutera projekten på sidan. Förverkliga, genom att medlemmarna, kan om de vill, gå in med 50 kronor i månaden och stödja sina favoritprojekt. Som betalande medlem kan du också skapa kultur genom att utveckla dina egna idéer och lägga upp projekt och på så sätt söka finansiering. Nu har Crowd culture dragit i gång igen i Stockholm. Från och med första april till och med sista augusti är det återigen öppet för alla att lägga upp och stödja olika typer av kulturprojekt.

Intressant för samhällsplaneringen är att se hur vissa av dessa projekt också har en tydlig påverkan på stadsrummet. Doftgången är ett exempel där syftet varje vecka ge Brunkebergstunneln en ny lukt och på så sätt skapa ett doftgalleri i det offentliga rummet. Ett annat projekt som tydligt kan kopplas till samhällsplanering och stadsutveckling är Antigone – I’m your body där syftet är att skapa mobiltelefonteater tillsammans med stadsvandringar i Kista-Rinkeby. Genom finansiering vill Teatre Kista kunna ge nio 15-åriga tjejer lön för guidning och att vara ambassadörer för sin stadsdel.

Men framförallt är crowd culture intressant ur en demokratisk synvinkel där allmänheten har möjlighet att påverka vilka kulturprojekt som blir offentligt finansierade. För om staden ska doftsättas, kan det också vara trevligt att få påverka vad det ska lukta.

Återkommande var frågor kring delaktighet, såväl i kulturlivet som i samhället i stort. Vilka var med på konferensen som diskuterade framtidens kultursverige? Vilka var inte där? Vems kultur få ta plats och vems får inte det? Vad menas egentligen med deltagarkultur och hur ser deltagandet ut år 2040? Återkommande var också den nya kultursamverkansmodellen som trädde i kraft i januari i år – en ny modell för regional fördelning av statliga medel till kulturen. Fem försökslän/regioner (Skåne, Norrbotten, Västra Götaland, Gotland och Halland) har under 2010 tagit fram regionala kulturplaner som ska ligga till grund för fördelningen av pengar. Den nya modellen innebär att regionerna, istället för att staten, beslutar vilka kulturinstitutioner som ska tilldelas medel. Detta för att skapa ökat utrymme för regionala variationer. Modellen bygger också på en ökad dialog och samverkan mellan den regionala nivån, kulturlivet och det civila samhället vilket ställer krav på regionerna att se över just det här med deltagande. Vilka är det som blir hörda i kultursammanhang och hur fördelas pengarna?

Om den nya modellen ska bli framgångsrik krävs en mer kommunikativ planering där fler inte bara tillåts utan också aktivt lyfts fram i planeringssammanhang. Att för planerare finna nya sätt att nå ut och samla in underlag. Det handlar om, som modellen också syftar till, att ta reda på länets förutsättningar utifrån de som bor där. Att se invånarna som kulturskapande resurser. En planeringsmodell för detta skulle kunna vara cultural planning som det arbetas med på flera håll runt om i Sverige. Nyligen gav SKL ut en bok om metoden. Regionförbundet Södra Småland ha arbetat med metoden en längre tid och använder också i deras arbete med länets kulturplan. Bland annat vill de just öppna upp planprocessen och som en del i detta går det att följa och delta i arbetet på ett samlat forum för KulturplanKronoberg. Det handlar om att skapa en ökad delaktighet.

Under konferensen kom kulturens roll inom samhällsplaneringen upp flera gånger och Jenny Johannisson lyfte vikten av kulturens roll för samhällsutvecklingen från ett demokratiperspektiv. Kulturen behöver inte något spektakulärt bygge utan kan istället utvecklas och skapa mervärde genom ett stort föreningsliv. Hon poängterade också att problemet med den Florida-anda som vi idag rådet på många håll endast handlar om att locka till sig en viss typ människor, istället för att ta vara på de som finns där.

 

Brunkebergstorg ingår i arbetet ”Tre torg” där även Sergels torg och Gustav Adolfs torg ingår. Planprocessen för projektet ligger än så länge endast i startskedet.

Läs mer om planerna för Brunkebergstorg på Stockholms stads hemsida eller i DNs artikel.