Den 29 april 2009 tog Riksdagen ett beslut om den nya strandlagen och delar av lagen trädde i kraft den 1 juli 2009. Beslutet är en tvåstegs-process, där den sista lagförändringen träder i kraft under februari 2010.  Propositionen 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebär en del förändringar och förtydligande i Miljöbalken och Plan- och bygglagen men också en ökad samordning av de båda. Strandskyddet ska fortsätta vara generellt, det vill säga omfatta alla sjöar, havskusten och vattendrag samt vara ett skydd för växt- och djurliv och beakta natur- och fritidsliv.

En stor förändring med den nya lagen är att det lokala och regionala inflytandet ska öka och från och med den 1 juli är det kommunen som ska pröva frågor om upphävande av strandskyddet och dispenser. Länsstyrelsens roll ska även den stärkas och de blir ansvariga för att bevaka den kommunala planeringen samt att de ska överpröva de kommunala dispenserna, istället för Naturvårdsverket. En av de viktigaste omstruktureringarna kring det nya strandskyddet är att kommunerna hädanefter ska ansvara för att redovisa områden i strandnära lägen för landsbygdsutveckling i översiktsplanen. Inom dessa föreslås sedan lättnader i strandskyddet gälla, om det anses värt att exploatera. Allt för att öka eller behålla invånarna och höja värdet på det lokala bostadsbeståndet. Kritiker till förslaget menar att den största konflikten är den mellan bostäder och friluftsliv: att det kommer att gå ut över allemansrätten. Enligt utredningen av Miljödepartementet DS 2008:21 Stranden – en värdefull miljö tros både boende och rekreation kunna vara väl förenliga. Det är begränsat hur många områden för landsbygdsutveckling en kommun kan peka ut. Snarare finns det en större risk för att exploatörer kommer att få större inverkan över kommunens planmonopol, men det återstår att utvärdera.

I storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm är det väldigt attraktivt att bygga sjönära. Eftersom de flesta större städers stadsdelar redan var områdesplanerade (motsvarande) under 1970-talet när strandskyddet blev generellt har det därför byggts mycket längs med strandlinjen. Mindre kommuner saknade denna typ av plandokument och det har inneburit stora restriktioner vid nybyggnation nära vatten. I och med lagförändringen så blir rätten till att bygga sjönära desamma oavsett storlek på kommunen. För landsbygdskommuner kan förslaget bli oerhört vitaliserande.

Det går även att ta del av utställningen på fler platser. Klicka här för mer information.

Om du vill veta vart du kan ta del av utställningen, klicka här.

I Sverige bor nära 85 % av befolkningen i tätorter eller i städer. Med tanke på att urbaniseringen fortgår även i Sverige så kan vi räkna med ett fortsatt tryck i storstäderna. Det betyder att stadsdelar måste förtätas, såväl i innerstaden som i ytterstaden. Egentligen finns inga alternativ och snarare måste debatten kretsa kring hur dessa processer ska gå till istället för när. I flera av våra största städer finns en utbredd bostadsproblematik och situationen blir inte enklare. Dessutom byggs det alltför lite bostäder i relation till hur många som flyttar till storstadsregionerna.  Ämnet berör men vi får inte glömma att städer befinner sig i en ständig förändringsprocess, där vi alla kan vara delaktiga. Förändringar är nödvändiga för att höja livskvalitén och förutsättningar för fler människor, vilket bygger på områden ska vara tillgängliga för alla. Processen är inte enkel men det innebär inte heller att den är negativ. Snarare måste man se till människors olika behov och söka lösningar i enlighet med framtida krav på hållbar resurshållning. Täta städer med goda kommunikationer, service, rekreationsområden och möjlighet till bostad krävs. För att sedan kunna underlätta mjuka åtgärder som integration och sociala nätverk, måste den fysiska omgivningen vara blandad och inte minst måste människor ha en chans till adekvat boende. Tyvärr samverkar inte alltid marknaden med sådana bostadsbehov, något som Stockholm är ett tydligt exempel på.

Ett annan intressant förtätningsprojekt som kommer att kunna ta plats berör Lund. I en artikel av Sydsvenskan kan man läsa närmre kring detta och Lunds kommun har nu sin Översiktsplan 2010 på samråd. Om den omtalade neutronforskningsanläggningen ESS placeras i Lund så kräver det en markant utveckling av bostäder, kommunikationer och ny infrastruktur. Det innebär en enorm utvecklingspotential för region Skåne. Då kan man fråga sig, kan man egentligen vara emot förtätning av städer?

Lunds kommun inbjuder även till kommunikation via internet och har gjort översiktsplan 2010 tillgänglig via webben.

Om du vill veta vart du kan ta del av utställningen klicka här.

Den 26 februari 2009 antogs översiktsplanen av kommunfullmäktige. Vill du veta mer så kan du länka dig vidare till Göteborgs stadsbyggnadskontor.

Om du vill veta vart du kan ta del av utställningen, klicka här.