Från och med den 25 mars fram tills den 29 mars 2010 finns det nya plansamrådet om Slussen utställt. Vill man ta del av planrådsutställningen finns det möjlighet att besöka en informationslokal vid Slussen. För mer information klicka här.

Öppettider:

Måndag – Onsdag 12-18

Torsdag 12-20

Fredag 12-16

Lördagsöppet 12-16 den 6 februari, 20 februari och 13 mars (representanter från projektledningen är på plats dessa dagar)

Konserthuset tittar på hur de kan utveckla sin verksamhet och i samband med detta bygga ut och renovera sina lokaler. Inför detta bjöds arkitektkontoren AIX, Tengbom, Tham & Videgård Hansson och White in för att ta fram var sitt förslag som presenterades på en presskonferens fredagen den 11 december.

Behoven består i att Konserthuset har en önskan om att kunna erbjuda en restaurang till besökarna och därmed mer av en helhetsupplevelse vid besöken. Dessutom vill man också utöka med en black box för en mer experimentell scen som även skulle kunna fungera som klubbscen.

AIX presenterar en lösning med gångar i glas mellan Ivar Tengboms nästan 85-åriga konserthus och första Hötorgsskrapan. De nya lokalerna ska inrymmas i skrapan. Förlaget harmonierar fint med Hötorgets bebyggelse och erbjuder också en lösning för en t-baneuppgång. Visserligen framstår denna på pressbilderna lika intressant som en standardgalleria men att öppna upp konserthuset på detta sätt får oss att tänka på kulturhusets publika miljöer och kommer nog ge konserthuset nya möjligheter att nå ut till människor och publik.

Tham & Videgård Hansson har valt att lägga utbyggnaden på konserthusets tak och presenterar en luftig glasbyggnad. Förslaget ger ett organiskt intryck, är det kanske en fjäril? Onekligen blir det en möjlighet till unika lokaler med spännande konsert- och restaurangupplevelser och tar vara på både gammalt och nytt, lik det man kan se hända i Berlin just nu. Troligen kommer förslaget aldrig bli möjligt att genomföra med tanke på diskussionen om Stockholms stadsbild och siluett . Tråkigt tycker vi.

Tengbom Arkitekter, kontoret som härstammar från konserthusets upphovsman Ivar Tengbom, har precis som AIX också jobbat med broar mellan konserthuset och första Hötorgsskrapan. De har även en en utbyggnad från Hötorgsskrapan som inte är särkilt spektakulär men öppnar sig mot Hötorget och harmoniserar med platsen. Gränserna mellan ute och inne blir inte lika påtagliga som hos det befintliga konserthuset.

White Arkitekter har placerat utbyggnaden på Oxtorgsgatan mellan konserthuset och Hötorgsskrapan. En röd, kubisk glasbyggnad ställer sig klumpigt vid Hötorget till publikens förfogande. Förslaget upplevs som stumt och begränsande, möjligen också som hindrande av det publika flödet på Hötorget och Sergelgatan.

Förslagen ger en del intressanta idéer om hur Konserthusets framtid kan komma att te sig men bidrar också till Stockholms innerstads utveckling. Idag är konserthusets trappa en väl fungerande och populär mötesplats, särskilt soliga vårdagar. Inget av kontoren har valt att bygga vidare på den typen av publik idé, märkligt och lite tråkigt tycker vi.

Svenska Dagbladet skriver om utbyggnaden här.

De senaste veckorna har det förts en livlig debatt om huruvida det borde införas förbud mot dubbdäck i Stockholms innerstad eller ej. Detta till följd av de höga partikelhalterna som bland annat bildas på Hornsgatan på Södermalm. Beslut kring användning av dubbdäck förväntas tas av Stockholm stad så fort EU kommissionen godkänner det förslag som regeringen har skickat in angående om kommunerna ska får utfärda lokala förbud eller inte. Flera instanser och organisationer har uttalat sig kring detta och förslaget om att införa dubbdäcksförbud är kontroversiellt. Det har även utvecklats till en het politisk stridsfråga. Tanken i Stockholm är att hela staden successivt ska få ett förbud mot dubbdäck med start på delar av Södermalm, kanske redan vid årsskiftet.

Vi på UDPF välkomnar förbudet och tycker det är ett steg i rätt riktning mot att minska halterna av de giftiga partiklarna och föroreningar. Självklart måste det satsas på andra områden för att minska föroreningarna, såsom utvidgade cykelvägar och mer kollektivtrafik. Vägverket har tydliga rekommendationer för vilka typ av däck som passar i vilket sammanhang. Dubbdäck är användbart vid is på vägbana men i övrigt så fungerar dubbfria däck minst lika bra. Att olyckorna skulle öka i tätort, är inget hållbart argument och vi behöver inte blicka längre bort än till vårt grannland Norge för att bli övertygade. Den så kallade Oslomodellen infördes för några år sedan och den innebar att det skulle bli dubbdäcksfritt i städerna Oslo, Bergen och Trondheim. Till skillnad från de svenska förslaget så ges valmöjligheten att använda dubbdäck under vintersäsong men mot en avgift på 1200 nrk per år. Det norska vägverket Statens vegvesen uppmanar till att använda vinterdäck utan dubbar av flera skäl men framförallt för att öka luftkvalitén. Under de tio sista åren har dessa städers luftkvalitet ökat avsevärt, först med hjälp av förbud och sedan införande av en avgift. Statistiken talar sitt tydliga språk, över 90 procent kör idag med däck utan dubbar i Oslo.

Det ni Stockholm stad! Och det behöver inte vara ett önsketänkande!

 Loading ...

I veckan togs det gemensamma beslutet om finansiering av en förlängning av tvärbanan mot Solna, där SL och staten är huvudfinansiärer och de berörda kommunerna delfinansiärer. Den så kallade Solnagrenen kommer utgå från den nuvarande stationen Alvik och fortsätta vidare mot Sundbyberg och ha sin ändhållplats vid Solna station. Därmed kommer den nya grenen att trafikera genom tre olika kommuner, Stockholm, Sundbyberg och Solna och dess hållplatser kommer skapa flera nya bytesmöjligheter till andra färdmedel inom kollektivtrafiknätet. Tvärbanan är ett bra exempel på hur staden ska utöka kollektivtrafiken även på tvären. Stockholms tunnelbanesystem är uppbyggt utifrån förutsättningarna att befolkningen endast transporteras i en inifrån-city-och-ut-riktningen eller vice versa. Så ser inte det allmänna pendelmönstret ut och därför krävs det också möjligheten att kunna färdas mellan områden och inte bara utifrån hur tunnelbanetrafiken är förlagd. Staden växer med snabbt takt med nya bostäder, kontor, mässhallar och så vidare och en utbyggnad av kollektivtrafiken är självklart nödvändig. Att detta ska ske på ett miljömässigt sätt är för oss en förutsättning och därför välkomnar vi varmt detta beslut.

Som vi tidigare har uppmärksammat är Stockholm i behov av en ringlinje och vi hoppas att denna utveckling ska fortsätta. Nya spårvägar, tunnelbanelinjer och gärna en utveckling av båttrafik mellan stadens öar er vi som en förutsättning för att staden ska kunna fortsätta växa. Dessutom tror vi att det effektivaste sättet att minska bilköerna är att bygga ut kollektivtrafiken, och det snart och rejält.

Solnagrenen beräknas stå klart till våren 2013 och är helt klart ett tecken i rätt riktning i denna utveckling. Förhoppningsvis följer också den planerade utbyggnaden av Tvärbanan Ost mot Nacka och vidare till Slussen. Här är det dock fortfarande oklart med finansieringen.

Läs mer om projektet på sl:s hemsida

Den 25 september så kommer UDPF att medverka på kvällsforumet COCKTAIL på Färgfabriken. Här diskuteras våra offentliga rum, arkitektur, form och design. 

Mellan den 1 juni och den 21 september 2009 finns Stockholms Översiktsplan utställd. Utställningsförslaget med tillhörande handlingar finns utställt på Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Utställningslokalen är öppen för allmänheten under receptionens öppethållande, vardagar 07:30-18:00.

Det går även att ta del av utställningen på fler platser. Klicka här för mer information.

I början av mars i år rasade stadsarkivet i Köln och medförde att två män miste livet men också att en stor samling kulturhistoria gick åt spillror. Där fanns dokument som i vissa fall var flera tusen år gamla och ovärderliga källor för historiker så väl som samtidsforskare. Troligen orsakades raset av det stundande tunnelbanebygget i närheten och att hänsyn inte togs till de rådande vattenförhållandena på platsen. Redan ett halvår innan raset kom signaler om problem med ett allt för högt grundvattenstånd inom området, information som skulle kunnat förhindra det kommande raset. Händelsen har självklart skapat debatt kring trafikplaneringen runt om i Tyskland. I Berlin planeras just nu en utbyggnad av U-bahn linjen 5 som ska förlängas från Alexanderplatz till stationen Hauptbahnhof. Fyra nya stationer är planerade att byggas längs med den knappa två kilometer långa linjen och kommer passera under det historiska området kring gatan Unter den Linden. Gatans historia går tillbaka ända till 1500-talet men det var under 1700-talet som den kom att bli stadens stora paradstråk. Runt omkring finns några av Berlins mest kända byggnader såsom Roten Rathaus, Neue Wach, Humboldtuniversitet, Statsbiblioteket samt Brandenburger Tor. U5-linjen kommer att kopplas samman med den redan påbörjade U55 och fortsätta under Regeringskvarteren vidare mot Hauptbahnhof. På detta sätt ska stadens östliga stadsdelar knytas sammans med väst, en idé som lades fram så tidigt som 1919 men inte kunnat fullföljas förrän nu. Liksom i Köln finns det problem med ett högt grundvattenstånd, men också att marken till stor del består av lös sandjord. Frågan som nu ställs är, hur planeringen ska kunna garantera ett en liknande händelse som skedde i Köln inte sker i Berlin.

I Stockholm på börjades nyligen ett liknande tunnelbygge, nämligen Citybanan. Tunneln ska underlätta tågtrafiken på den hårt trafikerade centralbron och kommer gå under stadens mest centrala delar. En av svårigheterna med bygget är, liksom i Köln, grundvattnets nivå men nyligen gav Miljödomstolen Banverket rätt att leda bort det vatten som läcker in i tunnelbygget. Samtidigt publicerade även Banverket i veckan en artikel på sin hemsida där de framhåller vikten av att noggrant undersöka Stockholms mark och vattenförhållanden såväl innan bygget som under tidens gång. Något som även tas upp är hur bygget ska undvika allt för höga bullernivåer. När Dagens nyheter någon dag senare skriver om hur fönster spräckts troligen på grund av spängningar vid bygget får man hoppas att Banverket håller sina löften och noga följer upp händelsen. Citybanan kommer bli en viktig del av Stockholms och regionens utveckling och underlätta en rörlighet med den ökad tågtrafik. Viktigt är dock självklart att detta sker med respekt för rådande naturförhållanden och omgivning.

Vi har tidigare skrivit om utvecklingen i Västra City och idag kom DN med artikeln: Ny stadsdel planeras vid Klara sjö. Artikeln presenter nu lite mer exakta siffror än vad vi tidigare kunde presentera nedan.

Läs och diskutera!

Tycker du att det bör byggas fler höghus i storstäderna? Rösta här!

Så äntligen avgjordes igår vilket av förslagen som vunnit uppdraget om Slussen. På förmiddagen meddelades att Foster + Partner och Berg Arkitekter har gjort det vinnande förslaget. Med vissa modifieringar från stadsbyggnadskontorets sida och med inslag från Wingårdhs bidrag börjar nu bilden om det framtida Slussen klarna.

Förslaget som nu lagts fram kommer behålla tunnelbanan över mark, öppna upp Stadsgårdskajen för butiker och tydligare promenadstråk och låta cyklister och gånggängare få en mer central del i stadsbilden. Samtidigt kommer det öppnas upp för möjligheten att dra spårvagnslinjer över till Skeppsbron och därmed göra den delen av Gamla Stan till ett mer vitalt område.

Arkitekturen framför Södermalmstorg är av en anonym karaktär, något som skapat oro kring att man helt skulle tappat intresset för att ge området identitetsskapande arkitektur. Förhoppningsvis kommer detta utvecklas under den långa processen så att platsen kommer kännas genomtänkt och väl placerad i sin kringliggande miljö.

Positivt med Foster + Partners och Berg Arkitekters förslag är att tunnelbanans sträckning mellan Gamla Stan och Slussen är kvar ovan vattnet . Dessutom öppnas mer yta upp för att locka till att vistas på platsen på olika plan. Cyklister, fotgängare, kollektivresenärer och andra flanörer ska beredas plats. Allt detta ser vi som just de positiva egenskaper som det nya Slussen behöver. Längs Stadsgårdskajen öppnas stråken upp till en mer sammanhängande miljö där bussterminalen kommer läggas för att sedan övergå i ett butikstråk. Frågan är dock om Slussen verkligen är en plats där butiker är önskvärda? Men kanske ännu viktigare att fråga sig kring vilket hyresläge dessa lokaler i så fall kommer hamna på och hur det kommer påverka platsens identitet och sammansättning. Något av stor vikt som vi också hoppas Stadsbyggnadskontoret tar hänsyn till. Dessutom finns där idag en rad väl etablerade verksamheter, så som Debaser, som platsen skulle må bra av att behålla.

Man har ännu inte redogjort för vilka publika anläggningar som kommer hamna här utan valt att än så länge definiera detta som kulturlokaler. Ett kulturhus med väl kontakt med utemiljön och det offentliga rummet skulle ge god karaktär till platsen och skapa möjligheter för en demokratisk rumsbildning.

DN